← Alla artiklar
Start Kunskapsbank Räkna på arbetsmiljöinsatser för en bättre hälsoekonomi

Räkna på arbetsmiljöinsatser för en bättre hälsoekonomi

Scrolla ner ↓

Fler och fler instanser larmar om det stigande antalet stressrelaterade diagnoser i arbetslivet. Det leder bland annat till fler och längre sjukskrivningar och höga kostnader för företag. Men trots att vi vet om ohälsans negativa påverkan på en verksamhets framgång upplever många att det är svårt att driva igenom investeringar i hälsa och arbetsmiljö. En lösning är att börja använda ekonomiska argument och faktiskt synliggöra ohälsans kostnader. Vi förklarar begreppet hälsoekonomi.

Att synliggöra på kostnader kopplade till arbetsmiljön och personalens mående är viktigt för att kunna visa på om en insats går ihop rent ekonomiskt. Men att kunna räkna är egentligen inte en förutsättning för att vara en god hälsoekonom. Det menar Anders Johrén, analytiker på Nyckeltalsinstitutet och författare till flertalet böcker på temat personalekonomi och hälsa.

– En god hälsoekonom är den som skapar förutsättningar för att medarbetarna ska kunna mår bra, och den behöver egentligen inte kunna räkna ett dugg, säger Anders Johrén.

Nyckeltal som synliggör kostnaden för ohälsa

Men när det kommer till att övertyga en ledningsgrupp om att satsa på personalinvesteringar kan det vara väldigt värdefullt att tänka i ekonomiska termer, och kunna räkna på nyckeltal som rör arbetsmiljö och hälsa.

– Du behöver vara tydlig med vad det kostar med ohälsa. Och ha en prislapp på vad det är värt att göra rätt saker, säger Anders Johren.

Användbara mått för att börja prissätta ohälsan i din organisation är korttidssjukfrånvaro, långtidssjukfrånvaro, sjuknärvaro och personalomsättning. Ofta är det svårare att prissätta värdet av att lyckas då det ofta handlar om mer svårfångade konsekvenser som ökad kvalité eller effektivitet. Då kan man i stället fråga sig vad som krävs för att insatsen ska gå ihop, så kallade kritiska värden. Ett kritiskt värde för en insats som kostar 100 000 är till exempel att den förhindrar att en person hamnar i en långtidssjukskrivning – då kostnaden för en långtidsfrånvaro sällan underskrider detta belopp.

Det krävs för lyckade hälsoinsatser

Att det finns gedigen kunskap på plats om verksamheten i fråga, om de specifika utmaningarna och om vilka åtgärder som kan tänkas fungera för just din arbetsplats är avgörande för lyckade personalsatsningar.

– Jag får ofta frågan: “Vad är det för hälsoinsatser som är lönsamma?” Och svaret blir alltid: Det beror på. Har du inte verklighetskunskapen har du väldigt svårt att kunna lyfta vad som faktiskt är ekonomiskt försvarbart att göra. Det ser så väldigt olika ut på olika arbetsplatser, säger Anders Johrén.

Anders Johrén, analytiker och utredare på Nyckeltalsinstitutet.

Även om det är svårt att ge generella tips på insatser som funkar för alla så finns det alltid hygienfaktorer som är bra att ha oavsett typ av organisation. Friskvårdsbidraget är ett sådant exempel. Det är något de allra flesta har men inte i första hand på grund av hälsoaspekten. Det handlar instället om ett minimumkrav för att vara en attraktiv arbetsplats, vilket är en viktig aspekt att ha i åtanke när man gör hälsoekonomiska kalkyler: hur hälsoinsatserna kan förbättra arbetsgivarens varumärke.

– Sedan kan friskvårdsinsatser mycket väl få andra effekter så som minskad sjukfrånvaro – om de anpassas utifrån de specifika förutsättningar som finns och riktas där den verkligen behövs. I stället för att få dem som redan tränar att klämma in ännu ett träningspass, säger Anders Johrén

Generella samband i praktiken

Vi kan också ta lärdom av olika samband på aggregerad nivå. Forskning visar bland annat att stora arbetsgrupper i genomsnitt har mer sjukfrånvaro, både på kort och lång tid än vad mindre arbetsgrupper har. Verksamheter med 30-40 anställda per chef har i genomsnitt betydligt mer sjukfrånvaro än arbetsplatser med grupp om 8-10 anställda per chef.

– Vård och omsorg till exempel är verksamheter med stora arbetsgrupper som dessutom är svåra att köra på distans – då finns det ofta hög sjukfrånvaro. Att det framför allt handlar om kvinnodominerade yrkar gör detta till en jämställdhetsfråga.

Ett annat samband är att mer flexibilitet leder till mindre rapporterad korttidssjukfrånvaro. Det behöver inte betyda att medarbetarna är mindre sjuka, utan att de kanske jobbar hemma fastän de inte mår så bra.

Så blir du en bättre hälsoekonom – 4 råd

  1. Analysera verksamheten och sätt prislappar på ohälsan
  2. Jämför kostnaderna med värdet av att lyckas
  3. Anpassa insatserna till verksamhetens mål
  4. Följ upp och mät sjukfrånvaro över tid

För att kunna genomföra ovan steg på ett effektivt sätt behöver ni till att börja med ha enkel tillgång till sjukfrånvarostatistik som visar aktuell data om hälsoläget på arbetsplatsen. Genom MedHelps hälsoplattform med AI får ni ett smidigt verktyg för att förebygga sjukfrånvaro som ger realtidskoll samt statistik för analys och jämförelser. Systemets AI flaggar tidiga signaler på ohälsa vilket möjliggör tidiga insatser och minimerar risken för sjukfrånvaro. Ohälsa och sjukfrånvaro går förstås inte att undvika helt och i dessa fall får ni stöd igenom hela rehabiliteringsprocessen med hjälp av vårt rehabstöd. Detta underlättar vardagen för både HR och chefer. Vill du veta mer?

 

Senast uppdaterad: 2023-12-04

Vill du få en bild av er sjukfrånvaro, vad den kostar och veta hur vi kan hjälpa er att sänka den?