Vad är långtidssjukfrånvaro?

Det finns ingen exakt definition på vad långtidssjukfrånvaro är. Däremot finns det tidsgränser i den så kallade rehabiliteringskedjan som anger hur arbetsförmågan ska bedömas för att ta reda på rätten till sjukersättning och vad arbetsgivaren ska göra för att stötta den som är sjuk. Detta ser lite olika ut beroende på hur länge någon är sjuk. Bedömning görs utifrån olika kriterier i perioden upp till 90 dagar, från dag 91 till 180 och från dag 181 och uppåt.

Enligt MedHelps statistik är de vanligaste orsakerna till längre sjukskrivningar psykosocial ohälsa, muskel och ledvärk samt infektionssjukdomar. Långtidssjukskrivningar kan också bli mycket dyrt för arbetsgivaren. Beräkningar visar att varje fall av långtidssjukfrånvaro uppskattas kosta arbetsgivaren runt 100 000 kronor i förlorad produktion och sjuklöner[1]. Så det finns all anledning att arbeta förebyggande och försöka fånga upp ohälsa och hantera den innan längre sjukfrånvaro blir ett faktum.

Hur hanterar man långtidssjukfrånvaro?

Fram till och med dag 14 ska arbetsgivaren betala ut sjuklön till medarbetaren när hen är borta från arbetet på grund av sjukdom. Efter dag 15 betalar inte arbetsgivaren sjuklön utan istället är det Försäkringskassan som betalar ut ersättning till medarbetaren efter bedömning av individens rätt till sjukpenning. När en medarbetare är sjuk under en längre tid behöver arbetsgivaren agera och vidta åtgärder för att hjälpa den som är sjuk att komma tillbaka till arbetet.

Arbetsgivarens ansvar vid långtidssjukfrånvaro

Det är arbetsgivarens ansvar och skyldighet att sjukanmäla medarbetaren till Försäkringskassan om hen fortfarande är sjukfrånvarande efter dag 14. Denna anmälan kan göras tidigast dag 15 i sjukdoms- eller skadeförloppet och senast dag 21. Den bör göras så fort som möjligt, för att inte fördröja utbetalningen av sjukpenning till medarbetaren. Om Försäkringskassan begär inkomstuppgifter om medarbetaren ska arbetsgivaren lämna det. Dessutom ska man delta i avstämningsmöten om Försäkringskassan kallar till ett sådant.

Antas medarbetaren bli borta i minst 60 dagar ska arbetsgivaren upprätta en rehabiliteringsplan för medarbetarens återgång till arbetet. Denna ska vara gjord senast dag 30. Planen ska tydliggöra vilka konkreta åtgärder som arbetsgivaren kommer genomföra för att medarbetaren ska kunna återgå i arbete. Om det är tydligt av medarbetarens hälsotillstånd att hen inte kommer kunna återgå till arbetet under överskådlig tid behöver ingen plan göras innan dess att hälsotillståndet har förbättrats. Under långtidssjukfrånvaron ska arbetsgivaren hålla löpande kontakt med medarbetaren.

Vid längre tids sjukfrånvaro, över 90 dagar,  ska arbetsgivare genomföra de åtgärder som behövs för att hjälpa medarbetaren att komma tillbaka till arbete. Det kan handla om att  

Som arbetsgivaren ska du också hålla löpande kontakt med din medarbetare under sjukfrånvaron och göra det som går för att underlätta för medarbetaren att komma tillbaka till arbetet. Det kan till exempel handla om att anpassa arbetssituationen så att det är möjligt för medarbetaren att arbeta, till exempel genom att anpassa arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats. Du ska också undersöka om det finns något annat lämpligt arbete i verksamheten som medarbetaren kan utföra. Det är viktigt att du som arbetsgivare följer upp och uppdaterar planen för återgång i arbetet efter behov och att du samverkar med såväl Försäkringskassan som berörd medarbetare. Medarbetaren ska också delta i planering och åtgärder med målet att hen ska komma tillbaka till arbetet så snart som möjligt.

Skillnaden mellan korttidsfrånvaro och långtidssjukfrånvaro

Med korttidsfrånvaro räknas upp till dag 14 av sjukskrivningen och denna ersätts med sjuklön av arbetsgivaren. Efter dag 15 räknas det som långtidssjukfrånvaro och medarbetaren får då i stället sjukpenning om  Försäkringskassan i sin bedömning kommer fram till att den anställde är berättigad till det. Du kan få sjukpenning om du inte kan arbeta din vanliga arbetstid för att du är sjuk, förlorar inkomst och är försäkrad i Sverige. Sjukpenning kan betalas ut på olika nivåer; 25 procent, 50 procent, 75 procent eller 100 procent.

Sjukfrånvaro mer än 8 dagar innebär att medarbetaren vanligtvis ska lämna läkarintyg till arbetsgivaren. Den som är sjuk mer än 15 dagar och ansöker om sjukpenning behöver då lämna läkarintyg till Försäkringskassan som tas med som en del i bedömningen av rätten till sjukpenning. Intyget ska förklara sjukdomens omfattning och negativa påverkan på arbetsförmågan och ligger till grund till Försäkringskassans beslut och hantering.

Vid korttidsfrånvaro ställs lägre krav på att arbetsgivaren ska agera för att hjälpa den som är sjuk att komma tillbaka till arbetet snabbare. Vid sjukdom som är längre än 30 dagar och antagande om att sjukdomen kommer vara 60 dagar eller mer ska du som arbetsgivare göra en plan för återgång till arbetet, och sedan under sjukfrånvaron medverka på olika sätt till att medarbetaren kan komma tillbaka till arbetet så fort som möjligt. Detta beskrivs i den så kallade rehabiliteringskedjan.

[1] Arbetsgivarens kostnader, åtgärder och anpassningar (för sjuknärvarande och sjukfrånvarandemedarbetare), K Ekberg, L Bernfort et al, (HELIX-rapport 17:003, Linköpings Universitet.