Korttidssjukfrånvaro kan vara både dyrt och tecken på större problem

84 procent av alla sjukfrånvarotillfällen är kortare än en arbetsvecka och 93 procent är kortare än två arbetsveckor. Även om det är bra för företaget att den mesta sjukfrånvaron inte är längre, kan den korta sjukfrånvaron vara både tecken på mer allvarlig eller utbredd ohälsa och en stor kostnad för arbetsgivarna.

Sjukfrånvaro är ett brett begrepp eftersom det innefattar sjukfrånvaro oavsett längd. För den som drabbas är det stor skillnad på att vara sjuk en eller ett par dagar jämfört med flera veckor eller månader.

Nästan 34 miljarder i kostnader för sjuklöner

Det är först efter 14 dagar som en anställd kan få sjukpenning från Försäkringskassan. Innan dess är det arbetsgivaren som betalar sjuklön och det är stora belopp det handlar om. Korttidssjukskrivning kostar arbetsgivaren cirka 10 procent av månadslönen per dag.

2019 betalade arbetsgivarna totalt 24,4 miljarder kronor i sjuklönekostnader till anställda. Mellan september 2022 och augusti 2023 betalade svenska företag 33,9 miljarder kronor, en ökning på 27 procent.

Ta korttidssjukskrivning på allvar

Som arbetsgivare och chef är det viktigt att ta korttidssjukfrånvaron på allvar:

• Upprepad korttidssjukfrånvaro, 6 eller fler tillfällen under en 12-månadersperiod, är en av de främsta riskfaktorerna när det gäller långtidssjukfrånvaro. Två tredjedelar av alla längre sjukskrivningar föregås av upprepad korttidsfrånvaro. Om långtidssjukfrånvaron väl är ett faktum är den inte bara betungande för den som drabbas utan betyder också ofta utmaningar för kollegorna på arbetsplatsen. För arbetsgivaren innebär det att man kan behöva fördela om arbete eller ta in en vikarie och produktiviteten riskerar gå ner. En långtidssjukfrånvaro kostar i genomsnitt cirka 100 000 kronor för arbetsgivaren. Här kan du läsa mer om vad sjukfrånvaron kostar.
• Kort sjukfrånvaro kan vara ett tecken på psykisk eller fysisk ohälsa eller missbruk, eller vara ett tecken på att en medarbetare inte trivs på arbetsplatsen. Oavsett är det arbetsgivarens ansvar att ha koll på hur medarbetarna mår och på eventuella risker i arbetsmiljön som kan bidra till eller öka risken för ohälsa.
• Den korta sjukfrånvaron kan också vara ett tecken på problem som inte grundar sig i arbetsmiljön. Det är ändå alltid arbetsgivaren som måste ta reda på om sjukfrånvaron beror på sjukdom för att veta om den anställde har rätt till sjuklön. Även om en anställd sjukanmäler sig, betyder det inte med självklarhet att hen har rätt till sjuklön.

Signaler på ohälsa att ha koll på

Ju tidigare en arbetsgivare agerar på signaler på ohälsa desto större är möjligheten att begränsa sjukfrånvaron. Dessutom kan arbetsmiljön som helhet bli bättre. Förutom upprepad korttidsfrånvaro är andra tidiga signaler på ohälsa försämrad arbetsprestation, förändrade beteenden och attityder, bristande koncentration eller riskbruk av alkohol eller droger.

Håll koll på korttidssjukfrånvaron med digital företagshälsa

MedHelps hälsoplattform ger översikt över företagets hälsoläge i realtid och gör det enkelt att hantera och fånga upp risker samt sätta in tidiga insatser mot ohälsa. Genom frånvarohantering får arbetsgivaren information om när någon är sjuk, hur ofta och orsaker till sjukfrånvaron. Det hjälper chefen i kontakten med den som är sjuk. Personlig sjukvårdsrådgivning kan också göra att medarbetaren snabbare blir frisk, och undviker återinsjuknande.

Med hälsoplattformen får man som chef aviseringar direkt om en medarbetare har upprepad sjukfrånvaro, så att man direkt kan ta ett hälsosamtal för att diskutera medarbetarens situation och behov av åtgärder. Det kan till exempel handla om ryggbesvär som kan åtgärdas med bättre ergonomi, avlastning eller hjälpmedel, eller en stressig eller psykiskt påfrestande arbetsmiljö där närmare dialog med chef eller stöd i att planera och strukturera, kan vara den hjälp som behövs.

Vill du veta mer om hur du kan få koll på er sjukfrånvaro?