Statistik för sjukskrivningar – så räknas det ut

Statistik för sjukskrivningar räknas oftast ut baserat på antingen sjukdagar eller sjuktal. Statistiken kan också ge en bild av sjukskrivningarnas frekvens, längd, orsaker och kostnader, på aggregerad eller detaljerad nivå. 

Sjukdagar

Sjukdagar är de dagar någon är sjuk. Under sjukdag 1–14 är det arbetsgivaren som betalar sjuklön och dag 15–90 är det Försäkringskassan, och i båda fallen görs först en bedömning av rätten till sjuklön.

Sjuktal

Sjuktal är en annan term för sjukpenningtalet som är ett mått på sjukskrivningarnas omfattning i en organisation, ett företag eller för hela Sverige. Sjukpenningtalet anger antalet dagar per person om alla sjuk- och rehabiliteringspenningdagar under ett år slås ut på alla försäkrade individer.

I offentlig statistik för sjukskrivningar är det framför allt sjukpenningtalet och antalet sjukdagar som anges. Men det är en fördel om statistik för sjukskrivningar också kan visa på frekvens, det vill säga hur ofta en individ är sjuk och hur länge, orsak, det vill säga vad beror sjukfrånvaron på, och kostnad, det vill säga arbetsgivarens kostnad för sjukfrånvaron.

Sjukskrivning statistik 2020 / 2021

Försäkringskassan och Statistiska centralbyrån (SCB) redovisar statistik för sjukfrånvaron på aggregerad nivå för till exempel Sverige som helhet, regioner och kön.

Försäkringskassan har månadsstatistik från och med januari 1998 över antal pågående sjukfall efter län, kommun, ålder, kön och sjukfallslängd.

SCB för kvartalsvis statistik över sjukfrånvaron under sjuklöneperioden, det vill säga den tid då arbetsgivaren betalar sjuklön till en arbetstagare som på grund av sjukdom inte är på arbetet.

Statistik för sjukfrånvaron på mer detaljerad nivå för en organisation, ett företag, en avdelning eller individ finns inte tillgängligt i öppna källor men en tjänst för frånvarohantering med sjuk- och friskanmälan för medarbetare kan ge tillförlitlig sjukfrånvarostatistik som hjälper organisationen i sitt arbete att förebygga ohälsa och minska sjukfrånvaro. Detta eftersom det är helt nödvändigt att förstå sjukfrånvarons omfattning, orsaker och utbredning för att kunna sätta in rätt åtgärder för att minska den.

MedHelps statistik

MedHelps statistik för sjukskrivning visar bland annat att den vanligaste orsaken till sjukfrånvaro är infektioner och symtom från öron, näsa, hals och mage. Statistiken visar också att 80 procent av sjukfrånvaron är 5 dagar eller kortare, medan 10 procent är längre än 10 dagar, samt att störst andel sjukanmälningar sker på måndagar medan störst andel av friskanmälningarna sker på fredagar.

Påverka er statistik för sjukskrivningar med MedHelp

En förutsättning för att kunna arbeta strategiskt och målinriktat för lägre sjukfrånvaro och bättre hälsa och välmående i en organisation är en god bild av utgångsläget. Det behövs för att kunna veta vilka åtgärder som behöver sättas in för minskad sjukfrånvaro och bättre hälsa. En tjänst för frånvarohantering gör att organisationen kan få god koll och förståelse för hur sjukfrånvaron i den egna organisationen ser ut när det gäller hur ofta någon är sjuk, hur länge, vad orsaken är och inte minst, vad sjukfrånvaron kostar. Detta är viktig information för att kunna öka hälsan och minska sjukfrånvaron. Om någon till exempel har upprepad korttidsfrånvaro är det en risk för längre sjukfrånvaro, och om flera i en grupp är sjuka på grund av stress på arbetsplatsen ger det en indikation om brister i arbetsmiljö och ledarskap.