Regering vill fasa ut ersättningen för höga sjuklönekostnader, med start under 2024. Det betyder att arbetsgivare behöver stå för hela sjuklönekostnaden när en anställd blir sjuk. Men redan med dagens högkostnadsskydd upplever många företag sjuklöneansvaret som en tung börda. Framöver blir det därför viktigare än någonsin att jobba med preventiv hälsa på arbetsplatsen för att så långt som möjligt undvika sjukfrånvaro och oväntade kostnader.
Vad händer nu?
Regeringen har flaggat för att ersättningen för höga sjuklönekostnader kommer att fasas ut successivt fram till år 2026. Ersättning fungerar idag som ett tak för hur mycket en arbetsgivare behöver lägga på sjuklöner och används årligen av 47 000 företag och organisationer, varav 33 000 är små företag. Den extra kostnaden som läggs på företagen beräknas uppgå till sammanlagt 2,6 miljarder.
Varför infördes ersättningen?
När en anställd är sjuk behöver arbetsgivaren betala sjuklön de första 14 dagarna, innan Försäkringskassan tar över vid dag 15 och betalar sjukpenning. Kostnaderna för sjuklönen under de två första veckorna kan snabbt skena i väg, varför staten har gått in och stöttat genom att ta över en del av sjuklöneansvaret.
Varför ska ersättningen fasas ut?
Regeringen vill bland annat öka incitamenten för arbetsgivare att jobba mer förebyggande med ohälsa hos anställda, dels för att få ner antalet sjukskrivingar, dels för att minska sjukdomstiden när personal väl är sjukfrånvarande. Man har också lyft fram att det i dagsläget är svårt att kontrollera felbetalningar då processen är helt automatiserad.
Hur påverkas företag och organisationer?
Små och medelstora företag
Många små och medelstora företag kommer att få det tufft när ersättningen försvinner eftersom de ofta är mer sårbara inför oförutsedda kostnader. Faktum är små företag ofta uppger sjuklöneansvaret som ett av de största hindren för tillväxt och att våga nyanställa, även med nuvarande lagstiftning. Så trots relativt låga sjukfrånvarotal hos mindre företag kan en minskning i antalet sjuka, med hjälp av preventiva hälsoinsatser, ha positiv effekt.
Större tjänsteföretag
För tjänsteföretag brukar personalkostnaderna stå för större delen av utgifterna och vid sjukfrånvaro kan sjuklönekostnaderna lätt dra iväg. Utan sjuklönetaket blir det därför än mer brådskande att gå från reaktiva hälsoåtgärder till att jobba proaktivt och agera vid tidiga tecken på ohälsa. Förebyggande insatser leder till en mer hållbar hälsa hos anställda och är dessutom långt mycket billigare.
Kommuner och regioner
Högsta sjukfrånvarotalen återfinns hos Sveriges kommuner och regioner och trots nuvarande stöd är det idag svårt att täcka upp för kostnader vid sjukfrånvaro. Ett färskt exempel är Lidköpings kommun som nyligen rapporterades ha närmare 7 miljoner i kronor budgetunderskott på grund av höga sjuklöne- och övertidskostnader inom äldreomsorgen.
Problem med att täcka upp för sjukfrånvaro, med dyra tillfälliga lösningar som följd, är inte ett unikt problem för just Lidköpings kommun. Det är tvärtom vanligt förekommande inom vård och andra välfärdsyrken. Slopandet av högkostnadsskyddet är ytterligare en signal på att arbetsmiljöfrågor och förebyggande hälsoarbete behöver tas på största allvar, för friskare personal och ökad lönsamhet.
Snabba tips för kontroll på sjukfrånvaron – och sänkta kostnader
1. Jobba för ett positivt arbetsklimat
En god arbetsmiljö med ett positivt arbetsklimat, där det finns en öppen dialog mellan medarbetare och chefer har en stark koppling till hälsan hos medarbetare med lägre sjukfrånvaro som följd. Ett öppet arbetsklimat bidrar även till att chefer har lättare att fånga upp om någon börjar må dåligt.
2. Ha ett proaktivt hälsoarbete
Studier har visat på att väl genomförda investeringar i personalhälsa lönar sig. Dels i form av lägre sjuklönekostnader, dels vad gäller minskat produktionstapp och ökat engagemang. Hälsofrämjande insatser brukar också vara långt billigare än reaktiva åtgärder.
3. Ha koll på sjukfrånvaron hela tiden
Att skapa en tydlig bild av sjukfrånvaron är en av de första och viktigaste åtgärderna för dig som arbetsgivare. Genom att mäta sjukfrånvaron kontinuerligt på både individ och gruppnivå kan ni tidigt identifiera individer så fort de uppvisar signaler på ohälsa och ni kan på så sätt förebygga både kortare och längre sjukfrånvaro.
4. Jobba datadrivet med en hälsoplattform
För ett effektivt arbetsmiljöarbete behöver ni jobba datadrivet och det kräver smarta digitala verktyg. En hälsoplattform kan ge er överblick och tillåter analys på flera nivåer, i realtid och över tid. Detta underlättar ert systematiska arbetsmiljöarbete och ger förutsättningar till att välja rätt insatser som faktiskt kan få positiv effekt för just er situation.
MedHelps hälsoplattform för frånvarohantering erbjuder ett smidigt och säkert verktyg som ger både överblick och värdefulla insikter med hjälp av AI. Systemet flaggar tidiga signaler på ohälsa vilket möjligör tidiga insatser och minimerar risken för sjukfrånvaro. Ohälsa och sjukfrånvaro går förstås inte att helt undvika och i dessa fall får ni stöd igenom hela rehabprocessen. Detta underlättar den inte sällan stressiga vardagen för både HR och chefer. Vill du veta mer?
