Förebygg belastningsskador på jobbet – ergonomens bästa råd till arbetsgivare

När Michella Friis tidigare arbetade som sjukgymnast såg hon ett tydligt mönster: folk sökte hjälp för smärta, fick behandling och var sedan tillbaka igen efter några månader med samma besvär.

– Det fick mig att fundera på att det måste vara något vi gör i vår vardag som gör att så många får ont – och de flesta jobbar ju.

Denna tidiga kontakt med arbetsrelaterad ohälsa fick henne att vilja bli ergonom och jobba mer förebyggande för att människor inte ska få ont i onödan.

Hur vanliga är egentligen arbetsrelaterade belastningsskador?

En fjärdedel av alla anmälda arbetssjukdomar beror enligt en rapport från arbetsmiljöverket på ergonomiska belastningsfaktorer. Det är den näst vanligaste orsaken till arbetssjukdomar efter organisatoriska och sociala faktorer.

Enligt MedHelps egna statistik orsakade muskelvärk och infektion allra flest frånvarodagar under 2025. Tillsammans med psykisk ohälsa var muskelvärk den största anledningen bakom långtidsfrånvaro.

Belastningsergonomi är därmed en viktig pusselbit i arbetet med att förebygga sjukfrånvaro och värna medarbetares långsiktiga hälsa och arbetsförmåga.

Arbetsgivarens ansvar för belastningsergonomi

Varje arbetsgivare har en skyldighet enligt lag att utforma arbetsplatsen på så sätt att ingen riskerar att drabbas av belastningsbesvär. I och med Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter har ansvaret förtydligats menar Michella. Ändå är det fortfarande otydligt för många företagare vad som egentligen krävs.– Många saknar grundläggande kunskap, som att man behöver riskbedöma ergonomin på arbetsplatser: arbetsställningar och arbetsrörelser, hur ofta, hur länge och med vilken intensitet, säger Michella.

Enligt Michella är belastningsergonomiska riskbedömningar grunden för allt arbete. Precis som man riskbedömer olyckor och kemiska risker behöver man riskbedöma hur belastande arbetet är för människokroppen.

– Där ser jag en stor kunskapslucka med stor förbättringspotential, säger Michella.

Vilka skador är vanligast – och varför?

På arbetsplatser med fysiskt krävande uppgifter möter Michella ofta män som har ont i axlar, ländrygg och knän. Det kan handla om högt tempo, bristande arbetsinstruktioner och en alldeles för stor belastning under lång tid för någon typ av muskelgrupp eller led.

På kontorsarbetsplatser möter hon oftare kvinnor som får ont i nacke och axlar. Då handlar det snarare om statiskt muskelarbete och att man rör sig alldeles för lite under arbetsdagen. Det kan bero på att personen sitter för långa stunder, eller tvärtom att man står för långa stunder.

– Jag hör ofta: ”Jag står hela dagen och ändå får jag ont.” Ja, men det är variationen och rörelsen som är det viktigaste – inte om man sitter eller står i slutändan, säger Michella.

Stress ökar risken för belastningsskador

Den fysiska belastningen är inte den enda riskfaktorn. Stress påverkar kroppen på sätt som direkt ökar risken för belastningsskador.

– Stress ger mer kortisol i kroppen, vilket påverkar musklernas arbete negativt över tid. Är man stressad är man dessutom ofta inte lika noggrann och följer kanske inte arbetsanvisningarna. Många glömmer också att andas när de är stressade, vilket innebär att musklerna inte får tillräckligt med syre för att kunna arbeta effektivt, säger Michella.

Det betyder att ett högt arbetstempo inte bara är ett organisatoriskt problem – det är också en direkt risk för medarbetarnas fysiska hälsa.

Därför räcker det inte att rotera på arbetet

Att genom riskbedömningar bygga upp hållbara arbetssätt från grunden är avgörande för att minimera risken för belastningsskador.

– Jag hör ofta att ”vi roterar ju på arbetet”, vilket är bra – men när jag frågar enligt vilka principer rotationen är upplagd är svaret ibland ”vi byter när vi blir trötta”. Då är det för sent.

En annan vanlig miss enligt Michella är att man lägger upp rotationer där man går från en tung arbetsstation till nästa station som är ännu tyngre och belastar samma muskelgrupper. Ett exempel är en arbetsplats där medarbetarna upplevde att jobbet var extremt tungt:

– När vi lade om organisationen och riskbedömde alla arbetsmoment visade det sig att ungefär 10 procent av arbetet var verkligt belastad, medan resten knappt var det. Känslan av att allt var tungt berodde på att de mest belastande momenten låg direkt efter varandra, säger Michella.

I en riskbedömning tittar hon även på lämpligaste arbetsteknik och hjälpmedel.

– För nyanställda blir det lättare att direkt introducera dem i en bra arbetsmetod, i stället för att de lär sig en olämplig metod på egen hand.

Vikten av att tidigt ta hjälp av en ergonom

När det kommer till kontorsarbete rekommenderar Michella att om möjligt ta hjälp av en ergonom i ett tidigt skede, helst i planeringsfasen om det gäller ett nytt kontor. På så sätt går det att undvika onödiga kostnader eftersom det oftast är dyrare att åtgärda problem i efterhand.

– Jag har varit på ställen där man köpt 500 nya stolar, och efter en ergonomirond kunde bara två av dem användas. Det hade varit mycket enklare och billigare att fråga en ergonom innan man gjorde ett så stort inköp.

Många arbetsgivare likställer en ergonomisk arbetsplats med höj- och sänkbara skrivbord, men det räcker inte. Michella tar upp ett exempel som känns igen från många moderna kontor där man försöker pressa in mer på mindre yta.

– Idag vill många spara utrymme och tar då alldeles för små skrivbord till två stora skärmar. Det ger inte tillräckligt avstånd till skärmen vilket exempelvis gör att nackrörelserna blir mycket större och mer upprepande och orsakar problem.

En lösning passar sällan alla

Som arbetsgivare, oavsett bransch, är det avgörande att ta hänsyn till att vi alla är olika. Man behöver utgå från en generell nivå bland medarbetarna och sedan se till att det finns rum för att individanpassa.

– Jag inkluderar gärna inköpare på mina föreläsningar för att de ska förstå att en och samma grej inte passar alla. Tangentbord är till exempel oftast breda, vilket ger problem för personer med smalare axlar, säger Michella.

Det gäller även vid belastande fysiska yrken.

– Jag har många gånger sett att en person med stor muskelmassa och längre kroppslängd utför ett arbetsmoment utan problem, medan en kortare kollega med mindre muskelmassa får problem med samma moment. Då behöver arbetsmomenten anpassas så att ingen drabbas av belastningsbesvär över tid.

—

Att arbeta förebyggande med ergonomi är en viktig del av ett systematiskt hälsoarbete.

Med Medhelps plattform får HR och chefer tidiga signaler om ökad frånvaro i organisationen – så att ni kan agera innan ett problem växer sig stort. Vill du veta mer om hur Medhelp kan hjälpa er? Boka en demo här.

Vill du komma i kontakt med Michella i ergonomifrågor, hittar du information på www.ergonomibolaget.se.