Klimakteriekunskap på jobbet kan förebygga sjukfrånvaro

Hr-specialisten Anna-Karin Mikkelä var 39 år började känna av tecken på att något var fel. Det började med panikångestattacker, vilket hon aldrig haft innan. Hon fick även ont i fingrar och handleder, blödde mer än vanligt, kände sig nedstämd och kunde vakna genomsvettig mitt i natten. Dessa symtom kom väldigt oregelbundet och försvann lika fort som de kommit, innan de dök upp igen.

– Eftersom jag var relativt tidigt ute jämfört med vänner och bekanta så var det ingen som pratade om klimakteriet, och jag själv hade inga kunskaper om det. Efter ca 2 år förstod jag att det handlade om symtom på förklimakteriet, säger Anna-Karin Mikkelä.

Skämdes över sitt yrke

Insikten om att det ”bara” handlade om klimakteriet och inte någon mer allvarlig sjukdom var en lättnad. Lättnaden byttes dock snabbt mot irritation och frustration över att hon inte haft denna kunskap tidigare. Slutligen gick känslan över i skam när hon insåg hur många rehabärenden hon i sin hr-roll haft med kvinnor i åldern runt 45–55, som hade varit eller riskerat att bli sjukskrivna på grund av stress eller utmattning. Företagshälsovård var inkopplade, chef likaså, men ingen hade någonsin sagt något om klimakteriet.

– Jag som hr visste inget heller, vilket fick mig att skämmas å mitt yrkes och mina egna vägnars skull. För att det här borde vi ju prata om och ha kunskaper om. Jag blev så förbannad över att det såg så illa ut, om jag ska vara krass.

Denna frustration fick henne att börja sluka allt hon kom över om klimakteriet för att kunna sprida kunskapen vidare. Idag driver Anna-Karin Mikkelä eget med fokus på det som rör människorna på jobbet, där hon bidrar med klimakteriekunskap genom föreläsningar och en kommande bok på temat.

Okunskapen påverkar både individ och organisation

Mycket tyder på att behovet för ökad kunskap om klimakteriet är stort, inte bara i Sverige. En brittisk undersökning från 2023, svarade 23 procent av kvinnor mellan 40 och 60 år att de överväger att säga upp sig på grund av klimakterierelaterade besvär, medan 14 procent redan var på väg att säga upp sig. Även de som inte går så långt som att säga kan drabbas både ekonomiskt och karriärmässigt i och med ökad sjukfrånvaro.

– Klimakteriet rör oss alla. Kunskapsbristen gör det svårare att prata om klimakteriebesvären och det bidrar till att kvinnan får hantera detta själv, menar Anna-Karin Mikkelä.

Många blir som nämnt sjukskrivna och rehabiliterade av andra anledningar än just klimakteriet – som inte är en diagnos och därmed inte har någon kategorisering. Anna-Karin Mikkelä tror därmed att det finns ett stort mörkertal där många i klimakteriet felaktigt får diagnosen utmattningssyndrom eller depression.

Vanliga symtom

Att symtomen skiljer sig så mycket från person till person gör inte saken lättare. En vanlig missuppfattning är att det bara handlar om vallningar, men det finns så många andra symtom som det pratas mindre om. Förutom psykiska symtom som överlappar med olika stressdiagnoser kan det till exempel handla om till synes vitt skilda besvär så som:

• Öronsus
• Urinvägsinfektion
• Håravfall
• Värk i leder och muskler
• Sömnbesvär

Känner man inte till klimakteriesymtomen brukar omgivningen ändå lägga märke till ett förändrat beteende. Personen kanske drar sig undan, sätter upp en fasad eller är nedstämd. Att försöka dölja symtomen kan leda till förvirring eller oro hos kollegor och närstående. I värsta fall påverkas tilliten och tilltron i dessa relationer.

Goda resultat med utbildning

Anna-Karin Mikkelä menar på att vi genom ökad klimakteriekunskap i samhället, särskilt på arbetsplatser, kan förebygga många sjukskrivningar kopplade till klimakteriet.

Ett positivt exempel på när utbildning gett resultat är Partille Kommun. Deras friskvårdssatsning med fokus på ökad kunskap om klimakteriet ledde till ett mer öppet samtalsklimat och en minskad frånvaro bland kvinnorna i åldersgruppen 40–60.

Så gör ni arbetsplatsen mer klimakterievänlig

För att få bort stigmat och tabut kring klimakteriet är det viktigt att alla får ta del av kunskapen. Här följer därför Anna-Karin Mikkeläs råd anpassat efter vilken roll du har på arbetsplatsen:

Som kvinna i klimakteriet: Ta ett samtal med din chef för att förklara hur du mår, be om hjälp om det behövs – att bara lyfta det kan vara en lättnad. Om chefen inte förstår? Prata med någon annan på jobbet, fackligt, hr, eller bara en kollega. Så att du har någon som förstår och lyssnar.

Som chef: Läs på om klimakteriet och framför allt: lyssna! Allas upplevelser är olika.

Som hr: Se till att kunskapen sprids och verka för ett öppet företagsklimat genom att:

• Stötta chefer till dialog, och se till att nyanställda får kunskap.
• Säkerställa att företagshälsovården har kompetens och resurser för att kunna stötta.
• Se även vad som kan göras i den fysiska arbetsplatsen: Finns duschar på kontoret? Har ni bordsfläktar och tillgång till kallt dricksvatten? Är materialet i arbetskläderna bekväma och gjorda av naturmaterial som andas?

Som kollega: Kollegan är ofta den på jobbet som först märker av att något är annorlunda. Därför är det värdefullt att som kollega finnas där, även om det bara handlar om att erbjuda ett lyssnande öra.

Facket kan ha en viktig roll genom att erbjuda ett par lyssnande ögon och genom att hjälpa arbetsgivaren att lyfta frågan.

Vill du lära dig mer? Anna-Karin Mikkelä delar med sig av tips och kunskap på instagramkontot ”klimakterietpajobbet”!

—

För att skapa en arbetsmiljö där medarbetare i alla skeden av livet mår bra och känner sig delaktiga behövs ett kontinuerligt och enhetligt arbetsmiljöarbete. Vidare är välförankrade processer för att upptäcka tidiga tecken på ohälsa avgörande för att undvika längre sjukfrånvaro. Vill du veta hur Medhelps hälsoplattform kan underlätta era chefers hälsoarbete? Kontakta oss nedan så berättar vi mer!