Allt fler sjukskrivningar i Sverige beror på psykisk ohälsa – i vissa branscher nästan hälften. Samtidigt försöker många arbetsgivare lösa problemet med häslosatsningar som bara skrapar på ytan. Här är fem konkreta sätt att tänka annorlunda och skapa arbetsplatser där människor både mår och presterar bättre.
Skandias nya rapport “Sveriges sjukaste yrken 2025” visar att sjukfrånvaron i Sverige ligger på fortsatt hög nivå och att psykisk ohälsa nu är den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar.
Det är framför allt tjänstemannayrken och chefer som står för ökningen. De mer fysiskt krävande yrkena har visserligen fortsatt hög total sjukfrånvaro men utan samma ökning i psykiska diagnoser.
Allra mest utsatta är yrken inom information och kommunikation, där 44 procent av alla nya långtidssjukskrivningar beror på psykisk ohälsa. Därefter följer bank och försäkring (40 procent) samt juridik, ekonomi och stödtjänster (39 procent).
Gemensamt för dessa yrken är högt tempo, krav på ständig tillgänglighet och ett arbetsliv i ständig förändring. Yrken inom kommunikations tenderar dessutom att ha otydliga roller, höga prestationskrav och snabba teknikskiften, vilket ökar den arbetsrelaterade stressen.
Därför fortsätter ohälsan att öka – trots stora investeringar
Runt om i världen satsar företag stora summor på friskvård, mindfulness och andra insatser som brukar hamna under rubriken ”wellness”. Ändå fortsätter sjukskrivningarna att stiga.
I en artikel i Fast company kallar psykologen Dan Pelton fenomenet för ”wellness-paradoxen”: företag lägger allt större resurser på hälsoprogram, men de ger liten effekt eftersom de inte förändrar själva arbetets förutsättningar.
Istället behöver hälsoinsatserna bli en del av vardagen för att få verklig effekt – i planering, arbetsbelastning, ledarskap och kultur – snarare än ett sidoprojekt vid sidan av arbetet. Nedan listar vi fem vanliga fallgropar vid hälsosatsningar och vad företag bör göra istället enligt Dan Pelton.
Fem vanliga misstag vid hälsosatsningar och vad ni bör göra istället
- Mäter deltagande men inte effekt
Många företag mäter aktivitet – hur många som deltar i friskvårdsinsatser – men inte effekt. Siffror som sjukfrånvaro, personalomsättning och eNPS ger en mycket tydligare bild av hur organisationen mår.
Gör istället: byt fokus från deltagande till påverkan. Mät förändring över tid och koppla resultaten till era mål för arbetsmiljö och kultur
- Ställer frågor om nöjdhet men inte om det som faktiskt skaver
Nöjdhetsenkäter säger lite om hur människor faktiskt mår.
Gör istället: använd forskningsbaserade frågor där medarbetare får skatta sin stressnivå och upplevelse av stöd. KED-skalan (Karolinska Exhaustion Disorder Scale) är ett exempel på ett sådant skattningsformulär där medarbetare får betygsätta formuleringar så som:
”Min arbetsstress påverkar min psykiska hälsa.”
”Min chef ger mig emotionellt stöd för att hantera stress.”
Den typen av undersökning ger insikt i arbetsbelastning, ledarskap och kultur – tre grundorsaker bakom psykisk ohälsa – och gör det möjligt att agera innan stressen leder till sjukskrivning.
- Satsar på aktiviteter men glömmer vardagen
Föreläsningar och träningsprogram kan ge energi för stunden, men sällan förändra hur arbetet faktiskt fungerar.
Gör istället: skapa förutsättningar för välmående på djupet – genom rimliga arbetskrav, flexibla arbetstider och en kultur präglad av respekt och tillit. När hälsa byggs in i vardagen, i hur arbetet planeras, led och prioriteras, blir effekten både större och mer hållbar.
- Pratar om ledarskap men rustar inte cheferna
Chefer påverkar medarbetares mentala hälsa mer än någon policy eller friskvårdsinsats.
Gör istället: ge chefer konkreta verktyg att upptäcka stress, prata om mental hälsa och sätta sunda gränser. Ett närvarande och empatiskt ledarskap är den starkaste friskfaktorn på arbetsplatsen.
- Förlitar sig på individen resiliens men glömmer strukturen
Att ge medarbetare verktyg för att hantera stress är viktigt men det är inte en hållbar lösning i längden. Så länge arbetssätten skapar ständig press kommer ohälsan att finnas kvar.
Gör istället: fråga hur organisationen kan minska behovet av resiliens. När roller, förväntningar och samarbeten blir tydligare skapas en arbetsmiljö som ger utrymme för återhämtning – och där människor kan hålla i längden.
Så kan MedHelp stötta
MedHelps plattform hjälper hr och chefer att mäta, följa upp och agera på psykisk ohälsa. Genom att kombinera data med stöd för tidiga insatser får organisationer de verktyg som krävs för att minska sjukfrånvaron och bygga friska, hållbara arbetsplatser.
Vill du veta mer om hur ditt företag kan arbeta datadrivet med psykisk hälsa? Kontakta oss gärna via länken nedan så berättar vi mer!