Stressrelaterad psykisk ohälsa fortsätter att öka i Sverige, och kvinnor är särskilt utsatta. Försäkringskassans senaste rapport visar at antalet sjukskrivna på grund av stress ökade med hela 25 procent under våren 2024 jämfört med föregående år. Rapporten pekar ut arbetsmiljön som både orsak och lösning – eftersom en stor del av den negativa stressen går att förebygga genom systematiskt arbetsmiljöarbete.
Arbetsplatsen och arbetsmiljön spelar central roll
Enligt Försäkringskassans nya rapport uppgick antalet sjukskrivna på grund av stress till 43 500 personer under våren 2024. Av dessa var 79 procent kvinnor. Vidare landade notan för sjukpenning kopplad till stressrelaterade diagnoser på 9,2 miljarder kronor under 2023. En 14-procentig ökning jämfört med föregående år.
Det är tydligt att arbetsrelaterad stress utgör en av de största utmaningarna på dagens arbetsmarknad. Samtidigt visar mångårig forskning på området att den negativa stressen i hög grad kan förebyggas. Detta genom att arbetsgivare arbetar systematiskt med hälsa och arbetsmiljö, och prioriterar förebyggande insatser.
Kontaktyrken utgör störst risk
Stressrelaterade sjukskrivningar beror ofta på en obalans mellan krav och resurser i arbetet. Enligt rapporten upplever så mycket som 86 procent av dem med psykiatriska diagnoser att deras arbete bidragit till sjukskrivningen. Höga krav utan tillräckliga resurser; så som stöd, kompetensutveckling eller möjligheten att påverka sin arbetssituation, kan leda till psykisk ohälsa och långvariga sjukskrivningar som konsekvens.
Riskyrken finns särskilt inom välfärdssektorn , som vård, omsorg och sociala tjänster, där organisatoriska och sociala arbetsmiljöutmaningar är välkända. Men också branscher som säkerhet, transport, djurvård och restaurangnäringen pekas ut som branscher med högre risk för stressrelaterad frånvaro, där både branschspecifika villkor och förändringar i arbetsmarknaden har betydelse.
En tydlig jämställdhetsfråga
Enligt rapporten har kvinnor dubbelt så hög risk att hamna i stressrelaterad sjukfrånvaro. Denna skillnad kan till stor del spåras till kvinnors överrepresentation i kontaktyrken, som vård, omsorg och sociala tjänster.
Samtidigt påverkar strukturer utanför arbetsplatsen då kvinnor tenderar att ta ett större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet. Rapporten visar även att det framför allt är kvinnor i åldern 30–39 år som drabbas, åren då många är mitt uppe i småbarn och familjelivet. Den dubbla belastningen – krav från både arbete och familj – bidrar därmed till en ökad risk för utmattning och långtidssjukskrivning.
Lösningen: systematik och långsiktighet
Forskningen är entydig: ett systematiskt arbetsmiljöarbete är avgörande för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa. En central del i detta arbete är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön – faktorer som ledarskap, arbetsbelastning, och möjlighet till återhämtning. Genom att identifiera risker och proaktivt arbeta med dessa kan arbetsgivare inte bara minska sjukfrånvaron utan också öka produktiviteten och trivseln på arbetsplatsen.
Rapportförfattaren Ulrik Lidwall uttrycker det så här:
”På samma sätt som det tar många år att utveckla ett utmattningssyndrom är systematiskt arbetsmiljöarbete en långsiktig investering för en hållbar arbetsmiljö och verksamhet. Att bara intressera sig för sjukfrånvaron när den är hög är därför också ett säkert sätt att misslyckas, eftersom den beror på den arbetsmiljö som varit.”
Digitala verktyg – en avgörande del i att åtgärda arbetsmiljöproblem
För att lyckas krävs inte bara kunskap, utan också verktyg som stöttar ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Här spelar digitala system och plattformar en kritisk roll. Rätt system kan nämligen hjälpa arbetsgivare att skapa enhetliga och effektiva arbetssätt för att hantera hälsa och sjukfrånvaro. Chefer med personalansvar bär oftast det tyngsta lasset gällande arbetsmiljö, vilket gör det än viktigare att chefen får användarvänliga och smarta verktyg som ger översikt och koll på hälso- och rehabiliteringsfrågor.
MedHelps hälsoplattform är ett digitalt system för hantering av sjukfrånvaro och rehabilitering. Bland annat kan plattformen identifiera mönster och risker tidigt, underlätta beslut när det gäller att välja rätt insatser för både individer och grupper samt hjälpa er att följa upp effekten av arbetsmiljöarbetet. På så sätt kan plattformen även vara en brygga som förbättrar samarbetet med företagshälsan, som ju har en viktig roll i att hitta och förebygga risker i arbetsmiljön. Genom att kombinera teknik med mänsklig expertis blir det möjligt att både förebygga sjukskrivningar och stärka medarbetarnas välmående.
Vill du få reda på fler sätt som hälsoplattformen kan underlätta chefernas arbetsmiljöarbete?
