Stillasittande arbete under långa perioder kan leda till hälsorisker, såsom belastningsskador och hjärt-kärlsjukdomar. Att skapa förutsättningar för rörelse och variation på jobbet är därför en nyckel till bättre mående och lägre sjukskrivningstal.
Enligt Folkhälsomyndigheten har andelen som arbetar stillasittande ökat med 10 procentenheter de senaste tio åren. Långvarigt sittande är särskilt vanligt inom till exempel kontor, industri och transportbranschen. Kontorsanställda sitter i genomsnitt fem och en halv timme, medan bussförare är stillasittande nästan sju timmar under en åtta timmars arbetsdag.
Det här får inte bara konsekvenser för kroppen här och nu – utan även för den långsiktiga hälsan.
Risker och konsekvenser av stillasittande arbete
Idag vet vi att långvarigt stillasittande arbete är förknippat med en rad hälsorisker, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, muskelbesvär, typ 2-diabetes och psykisk ohälsa.
Via insamlad hälsodata från närmare 200 000 anställda kan MedHelp Care se tydliga trender kopplade till sjukfrånvaro. Under 2024 ökade antalet sjukfall med hjärt- och kärlsjukdom som orsak med 13 procent jämfört med 2023. Även huvudvärk och neurologiska besvär ökade med 12 procent, medan muskelrelaterad sjukfrånvaro steg med 10 procent. Sjukfrånvaro kopplat till psykisk ohälsa ökade också under perioden.
Dessa siffror visar att många av de risker som är kopplade till ett stillasittande arbete också avspeglas i sjukfrånvarostatistik – och förstärker behovet av förebyggande insatser i arbetsmiljön.
Långvarigt stillasittande är enligt Arbetsmiljöverket en av de vanligaste orsakerna till arbetsrelaterade besvär. Kroppen mår bättre av variation – att omväxlande sitta, stå och gå ger tydliga hälsovinster.
Balansera med mer fysisk aktivitet på fritiden
Hälsoriskerna är som störst hos dem som varken rör på sig på arbetet eller på fritiden. Har du ett stillasittande kontorsarbete är det därför extra viktigt att få in fysisk aktivitet före eller efter arbetsdagen. Enligt forskaren och fysioterapeuten Wim Groot behöver du nå upp till 150 minuters måttlig eller hög fysisk aktivitet i veckan för att kompensera för ett stillasittande jobb.
Men även små förändringar kan göra stor skillnad. Du kommer till exempel långt med korta rörelsepauser under arbetsdagen.
Bryt stillasittandet – små pauser ger stor effekt
Enligt Folkhälsomyndigheten bör du begränsa tiden du sitter stilla. Har du ett stillasittande arbete är rekommendationen att röra kroppen några minuter minst en gång i halvtimmen – oavsett om du befinner dig hemma i soffan, vid skrivbordet eller i ett konferensrum. Detta gäller även om du står vid ett höjbart skrivbord, eftersom det är själva inaktiviteten i sig som är skadlig.
Arbetsgivarens ansvar att undersöka och åtgärda risker
Även om individens val spelar stor roll, har du som arbetsgivare ett ansvar att upptäcka och åtgärda risker i arbetsmiljön – även sådana som uppstår vid långvarigt stillasittande. För att kunna göra en bra bedömning finns flera källor att utgå ifrån, till exempel:
- resultat från skyddsronder eller arbetsmiljöenkäter
- tidiga tecken på muskel- eller ledbesvär hos medarbetare
- signaler om att arbetet upplevs som tungt eller monotont
- statistik över sjukfrånvaro och annan ohälsa
- tidigare riskbedömningar eller medicinska kontroller
Genom att samla in och analysera sådana signaler kan du skapa en tydligare bild av riskerna – och vidta åtgärder innan ohälsa eller sjukskrivningar uppstår.
Källa: Arbetsmiljöverket
5 tips till dig som arbetsgivare – skapa möjlighet för rörelse
Som arbetsgivare bör du uppmuntra dina medarbetare till rörelse under arbetsdagen. Några exempel:
- Planera arbetsmiljön för att skapa rörelse. Ett tips är att endast ha några få papperskorgar utplacerade, så att man behöver röra på sig för att slänga skräp.
- Häng upp gummiband för att stimulera till rörelse. Att hänga är en bra motrörelse till att sitta.
- Uppmuntra promenad- och/eller ståmöten. Inför symboler eller riktlinjer som visar när ett möte lämpar sig för att gå eller stå.
- Påminn om rörelsepauser. Det finns många digitala verktyg som kan inspirera till detta – både på kontoret och vid distansarbete.
- Låt rörelse bli en del av företagskulturen – bjud in till yoga, lunchpromenader och stegtävlingar. Sådana aktiviteter bidrar till mer rörelse i vardagen.
5 tips till dig som arbetar – få in variation i arbetsdagen
Det här kan du som medarbetare göra för att få in mer rörelse under arbetsdagen:
- Gå eller cykla till och från jobbet om du har möjlighet. Jobbar du hemma – ta en kort promenad innan du börjar arbetsdagen.
- Använd gympaskor till och från jobbet – det ökar chansen att du rör på dig spontant.
- Variera din ställning flera gånger under dagen – stå, gå och sitt. Det är variationen som gör skillnaden.
- Boka promenad- och ståmöten med kollegor.
- Prova fysisk eller digital microrörelseträning – det finns både appar och program som hjälper dig komma igång.
Följ upp och förebygg med stöd från MedHelp
MedHelp erbjuder en plattform som gör det möjligt att få koll på och sänka sjukfrånvaron i organisationen. Genom att få överblick över frånvaron och dess orsaker kan du som arbetsgivare upptäcka tidiga signaler på ohälsa och arbeta proaktivt – i samarbete med företagshälsan – för att undvika kostsam långtidssjukfrånvaro och rehabilitering.
Vill du veta mer om hur du kan få koll på sjukfrånvaron i din organisation?
