Att få till välmående arbetsplatser med låg sjukfrånvaro kräver ofta ett helhetsgrepp. Framför allt behövs en metod som inkluderar insatser på flera nivåer, på både medarbetar och organisationsnivå, då problem med ohälsa sällan uppstår i ett vakum. SKRs metod, riskorienterat arbetssätt, gör just detta och i denna artikel får du koll på vad den går ut på och hur ni kan applicera den.
Vad är ett riskorienterat arbetssätt?
Ett riskorienterat arbetssätt innebär att proaktivt identifiera medarbetare och arbetsplatser med risk för sjukfrånvaro och sätta in tidiga insatser. Det är en metod framtagen av Sveriges Kommuner och Regioners med målet att både förebygga och förkorta sjukfrånvaro. Denna metod kan ses som ett komplement till det systematiska arbetsmiljöarbetet och det som kallas friskfaktorarbete – det vill säga att stärka det som faktiskt fungerar och får medarbetare att må på arbetsplatsen. För att metodiken ska fungera på lång sikt är det avgörande att arbeta utifrån tre nivåer: organisationsnivå, arbetsplatsnivå och medarbetarnivå.
Minskad sjukfrånvaro och bättre hälsoekonomi
Hög sjukfrånvaro får ofta stor påverkan på den dagliga verksamheten inom kommun och region, framför allt gällande vård och omsorg. Inte minst eftersom sjukfrånvaro ofta föder ännu mer sjukfrånvaro med dyrbara resurser som måste läggas på vikarier eller övertid. Att proaktivt fokusera insatser på grupper och medarbetare med störst risk för frånvaro blir därför särskilt viktigt när resurserna är begränsade. På samma sätt kan ett riskorienterade arbetssätt få ringar på vattnet och positivt påverka arbetsplatsens övergripande hälsa.
Man har vidare sett att skillnaderna i frånvaro generellt är större inom organisationer än mellan verksamhetsområden, vilket ytterligare talar för arbetsmiljöarbetets grundläggande roll i att minska sjukfrånvaro.
De fyra riskgrupperna
Med forskningens hjälp har man kunnat identifiera framför allt fyra grupper som har störst risk för framtida sjukfrånvaro. Dessa kan delas upp på två nivåer: arbetsplats- och individnivå, och ett riskorienterat arbetssätt kräver att systematiskt identifiera och arbeta proaktivt med alla grupper:
Arbetsplatsnivå:
- Arbetsplatser med många medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro
- Arbetsplatser med hög och ökande sjukfrånvaro – sjukfrånvaro föder mer sjukfrånvaro
Medarbetarnivå:
- Medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro – redan vid 3 korta sjukfrånvarotillfällen på 12 mån har man sett en ökad risk för frånvaro
- Medarbetare som är på väg tillbaka i arbete eller nyligen återgått i arbete efter sjukskrivning
Hur identifierar man riskgrupperna?
En grundläggande del av det riskorienterade arbetssättet är att identifiera riskgrupperna – vilka individer eller grupper har hög risk för att drabbas av ohälsa och därmed sjukfrånvaro? Här är kvantitativ sjukfrånvarodata ett centralt verktyg, något som kan hämtas från HR och lönesystem. Genom att noggrant analysera sjukfrånvarostatistik och identifiera mönster kan arbetsgivare få insikt i var och när risken för ohälsa är som störst och rikta insatserna dit.
MedHelps Hälsoplattform för frånvarohantering är ett exempel på ett chefsstöd som nyttjar data för att fånga individer med risk för framtida kort och långtidsfrånvaro. Inte bara fångar hälsoplattformen upp medarbetare med upprepad korttidsfrånvaro – verktygets AI tar bland annat med organisationsfaktorer, så som en ökad frånvaro i arbetsgruppen, i beräkningen för att hitta tidiga tecken på ohälsa. Det säkerställer att medarbetare med risk inte faller mellan stolarna. Och därmed avlastas cheferna som kan fokusera på medarbetare med störst risk för sjukfrånvaro.
Förutom sjukfrånvarodata kan även andra faktorer ge indikationer om risk exempelvis arbetsbelastning, arbetstid och personalomsättning. Genom att kombinera dessa datakällor kan ni få en övergripande bild och identifiera både arbetsgrupper och individer som kan behöva extra stöd för att förebygga ohälsa.
Vad krävs för att lyckas med insatserna?
För att arbetet ska bli effektivt behöver ni ha ett strategiskt grepp kring uppföljning av sjukfrånvaro och insatser för att minska risker. Här är några nyckelfaktorer för att lyckas:
- Ledningens stöd och engagemang – Det är avgörande att ledningen är delaktiga och stötta arbetet med att jobba riskorienterat, från start till mål. Det skapar både tydlighet och legitimitet för arbetet i organisationen.
- Fungerande uppföljningsarbete – Genom systematisk uppföljning kan ni säkerställa att insatser ger resultat och identifiera om justeringar behövs. Uppföljningsarbetet blir en indikator på vad som fungerar och ger även möjlighet att anpassa strategier i takt med att arbetsmiljön förändras.
- Samverkan och dialog – För att lyckas är det viktigt att arbetsmiljöarbetet är ett samspel mellan olika funktioner och aktörer inom organisationen. En kontinuerlig dialog med både chefer, skyddsombud och medarbetare säkerställer att risker fångas upp från flera perspektiv.
- Tidigt samarbete med företagshälsovården – En aktiv och förebyggande företagshälsovård, eller andra vårdinstanser, är central för ett riskorienterat arbetssätt. Genom att involvera företagshälsovården tidigt i processen kan ni få stöd i att identifiera och hantera risker innan de leder till sjukfrånvaro.
- Satsa på rätt åtgärder – Vad säger statistiken egentligen och varför ser det ut som det gör? Att gå till roten och försöka förstå de verkliga orsakerna bakom siffrorna ökar chansen för att sedan välja rätt insatser som både får effekt på kort och lång sikt.
Tips! SKR har tagit fram en omfattande handbok som inkluderar självtester för att ta reda på vad just er organisation behöver fokusera på.
Vill du veta mer om hur ni kan arbeta riskorienterat med hjälp av hälsoplattformen med AI?
