Hälso- och sjukfrånvarofrågor har successivt hamnat högre på agendan sedan MedHelp genomförde HR-rapporten för första gången år 2020. Men i takt med ökad kunskap om hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering synliggörs brister och utmaningar. Årets undersökning visar bland annat att det fortsatt saknas kunskap om sjukfrånvarons kostnader hos både HR-ansvariga och chefer samt att det behövs mer stöd och data för att kunna identifiera medarbetare med tidiga tecken på ohälsa. I denna artikel har vi sammanfattat 7 insikter från årets HR-rapport.
Hälsofrågor mer prioriterade – men det behövs bättre data
Jämfört med förra året så har andelen chefer som uppger att hälso- och sjukfrånvarofrågor är prioriterade ökat från 63 procent till 75 procent år 2023. Samma ökning syns inte hos HR-ansvariga där motsvarande andel ligger kvar på 63 procent. Chefernas svar tyder på att medvetenheten om hälsofrågors betydelse för företagens framgång har ökat. Däremot saknas fortfarande tillgång till relevant statistik som beskriver hälsoläget. Utan data om exempelvis frånvaroorsaker är det svårt att dra slutsatser om vilka åtgärder som behövs.
Skenande sjukfrånvarokostnader – varannan chef vet inte vad den kostar
Varannan chef och HR-ansvarig svarar i årets rapport att de inte vet var sjukfrånvaron kostar i deras organisation. Tittar man närmre på är vilka organisationer som faktiskt har en siffra på sjukfrånvarons kostnader så svarar 3 av 10 chefer och endast 2 av 10 HR-ansvariga att de i deras organisation mäter och följer kostnaden för sjukfrånvaro.
Detta förvånar med tanke på att många just nu befinner sig i en tuff ekonomisk situation där de behöver hålla hårt i pengarna. På en samhällsnivå uppgick endast kostnaden för produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro till 71 miljarder under 2022. Utspritt på enskilda bolag kan en sänkning av sjukfrånvaro med så lite som 1 procent spara miljoner.
Chefer önskar fortsatt stöd att kunna identifiera medarbetare i riskzon
På frågan om vilken information som skulle vara mest värdefull att ha gällande sjukfrånvaro hamnar att kunna identifiera individer i riskzon högt. Detta särskilt bland chefer där över hälften anser att kunna identifiera individer med risk för ohälsa och sjukdom skulle vara den viktigaste informationen att få tillgång till, tätt följt av att få information om och att kunna analysera frånvaroorsaker.
Skillnader mellan män och kvinnor i hälso- och sjukfrånvarofrågor
Vi har i årets HR-rapport kunnat utskilja en hel del skillnader mellan män och kvinnor i synen på och den upplevda kunskapen om hälsofrågor. Bland annat svarade ca 47 % fler kvinnliga än manliga chefer och HR-ansvariga att de i deras organisation har rutiner för att fånga upp risker och tidiga signaler på ohälsa. Kvinnliga chefer och HR-ansvariga anser vidare att de har bättre koll på regler och lagar gällande arbetsmiljö och rehabilitering och de i högre utsträckning möter och följer kostnaderna för sjukfrånvaro.
Dessa skillnader speglar till viss del det vi redan vet om kvinnodominerade välfärdsyrken: arbetsmiljöfrågor ligger högt på agendan samtidigt som arbetet ofta innebär hög belastning och stora arbetsgrupper.
Ökad psykisk ohälsa på arbetsplatser – men alla upplever inte samma ökning
Den psykisk ohälsan har ökat i samhället, framför allt under 10-talets senare hälft. Att det märks på svenska arbetsplatser är därför väntat. Vår rapport visar att 3 av 10 chefer anser att den psykiska ohälsan har ökat i deras organisation, bara under det senaste året.
Apropå skillnader mellan könen så är andelen kvinnor som upplever en ökad psykisk ohälsa dubbelt så stor som andelen män. Och jämfört med chefer håller HR-ansvariga inte med i samma utsträckning om att den psykiska ohälsan har ökat: här är det över hälften som inte upplever en ökning där de arbetar.
Rehabilitering upplevs som tung börda
Årets undersökning pekar på att allt fler chefer och HR-ansvariga har koll på gällande lagar och regler kring rehabilitering. Samtidigt upplever en större andel nu jämfört med 2022 att arbetet med att hjälpa medarbetare tillbaka till arbetet är tungt och svårt. Så mycket som varannan chef uppger att rehabiliteringsansvaret är svårt eller betungande, i kontrast till drygt var tredje chef under 2022. Detta indikerar att allt fler chefer under det senaste året har fått erfara arbete med rehabilitering vilket i sin tur troligen är en följd av att antalet långtidssjukskrivna har ökat.
Hälften använder inte företagshälsovård i förebyggande syfte
Med tanke på den ökande psykiska ohälsan kopplat ihop med svårigheterna som chefer upplever med rehabilitering skulle många parter – både individen, chefen och företaget – vinna på att ta hjälp av företagshälsovården i förebyggande syfte. Detta för att i största mån undvika sjukfall men också för att förkorta tiden som någon är sjukskriven. Men årets rapport visar att endast var tredje HR-ansvarig och varannan chef involverar företagshälsovården innan någon blir sjuk eller sjukfrånvaro uppstår.
För många organisationer finns med andra ord en outnyttjad potential att jobba mer förebyggande, dels för att minska onödigt lidande, dels rent krasst för att spara resurser och pengar.
Vill du få reda på hur ni genom MedHelps hälsoplattform kan arbeta mer förebyggande och enhetligt med hälsa på arbetsplatsen?
