Arbetslivsinriktad rehabilitering

arbetslivsinriktad rehabilitering

När en medarbetare blivit sjuk och fått nedsatt arbetsförmåga är ansvaret för individens rehabilitering uppdelat mellan arbetsgivaren, Försäkringskassan, hälso- och sjukvården och individen själv. Arbetsgivaren ansvarar för den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. Här kan du läsa om vad det innebär och vilket ansvar du som arbetsgivare har.

Vad innebär en arbetslivsinriktad rehabilitering?

Arbetsgivaren ansvarar för att medarbetarna ska ha en god och säker arbetsmiljö. När en medarbetare är i behov av rehabilitering ska arbetsgivaren därför så långt som det är möjligt genomföra åtgärder som gör att individen kan återfå sin arbetsförmåga och fortsätta sin anställning. Målsättningen är att medarbetaren ska kunna fortsätta sin anställning eller återgå till den så fort som möjligt om frånvaro krävs.

Hur fungerar en arbetslivsinriktad rehabilitering?

Vilka arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som blir aktuella måste bedömas från fall till fall. Faktorer som arbetsplatsens storlek, arbetsgivarens resurser och arbetstagarens egna förutsättningar spelar stor roll på hur rehabiliteringsprocessen går till.

Arbetsgivare ska ta fram en rehabiliteringsplan för återgång till arbete för arbetstagare som kan antas eller förväntas ha helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga under minst 60 dagar. En sådan plan ska vara klar senast 30 dagar efter sjukskrivningen påbörjades, med undantag om arbetstagarens hälsotillstånd är så pass att återgång i arbete inte är aktuellt. Då ska man i stället avvakta till dess att medarbetarens hälsotillstånd har förbättrats.

Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är en av flera delar i rehabiliteringsprocessen. Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen och ska utifrån sin kompetens bidra till att individen behåller eller återfår sin fysiska och psykiska funktionsförmåga. Försäkringskassan är de som bedömer individens arbetsförmåga och dennes rätt till ersättning, samt utreder dennes behov för arbetslivsinriktade åtgärder. Medarbetaren själv ansvarar för sin egen medverkan i planering och åtgärder som ska se till att hen kan återgå till arbetet så snart som möjligt. Medarbetaren ska även medverka aktivt i sin egen rehabilitering, annars riskerar denne att bli av med sin ersättning.

Arbetsgivarens skyldigheter vid en arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren ansvarar endast för att vidta de rehabiliteringsåtgärder som kan göras i eller i anslutning till den egna verksamheten. Det innebär att arbetsgivaren ska anpassa medarbetarens arbetssituation i form av arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats för att hen ska kunna fortsätta eller återgå till sitt arbete. I vissa fall är det aktuellt med att hitta ett annat lämpligt arbete för medarbetaren. Några exempel på anpassningsåtgärder för medarbetare är:

  • Ändrade arbetstider eller arbetsmetoder
  • Anpassning eller omfördelning av ordinarie arbetsuppgifter
  • Tillfällig eller permanent omplacering till annan anställning inom verksamheten.
  • Användning av arbetshjälpmedel
  • Arbetsträning

Arbetsgivaren ska också delta i avstämningsmöten som Försäkringskassan kallar till och ansvarar för att hålla löpande kontakt med medarbetaren under dennes sjukfrånvaro.

Vad är målet med en arbetslivsinriktad rehabilitering?

Det övergripande målet vid arbetslivsinriktad rehabilitering är alltid att medarbetaren ska kunna fortsätta försörja sig genom sin anställning. För att detta ska vara möjligt behöver individen behålla eller återfå sin funktions- och arbetsförmåga i så hög utsträckning som möjligt, genom såväl medicinska som arbetslivsinriktade åtgärder.

Arbetslivsinriktad rehabilitering och MedHelp

MedHelps Rehabstöd för chefer ser till att du som chef fullföljer ditt rehabiliteringsansvar när en medarbetare blir sjukskriven. Rätt rehabiliteringsåtgärder bidrar till minskad sjukfrånvaro, vilket sparar både tid, lidande och pengar. Vi hjälper dig exempelvis med: