Anmälningarna av arbetssjukdomar kopplade till organisatorisk och social arbetsmiljö har nått den högsta nivån på 20 år. Samtidigt kämpar många arbetsplatser med att få till fungerande rutiner. Här får du reda på varför och vilka signaler ni behöver hålla koll på.
Enligt Arbetsmiljöverket ökade antalet anmälningar av arbetssjukdomar kopplade till organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) med hela 30 procent under 2024. Det motsvarar 13 500 fall – den högsta siffran på över 20 år. Nästan hälften av alla anmälda arbetssjukdomar det året hade sin grund i organisatoriska eller sociala faktorer, till exempel hög arbetsbelastning, konflikter eller brist på stöd. Dessa faktorer kallades tidigare för den psykosociala arbetsmiljön.
Arbetsmiljöverket uppskattar dessutom att omkring 800 personer varje år dör i förtid på grund av arbetsrelaterad stress – en siffra som visar hur allvarliga konsekvenserna kan bli. Det väcker viktiga frågor: vad kännetecknar en välfungerande OSA och tvärt0m hur vet vi när det är dags att agera? Vilka hinder gör det svårt att lyckas? Och hur kan arbetsgivare arbeta mer systematiskt för att förebygga ohälsa?
Vad är organisatorisk och social arbetsmiljö?
Den organisatoriska arbetsmiljön handlar om hur arbetet planeras, styrs och fördelas – alltså sådant som arbetsbelastning, tydlighet i ansvar och möjlighet till återhämtning. Den sociala arbetsmiljön rör samspelet mellan människor på arbetsplatsen: hur vi bemöter varandra, om det finns förtroende och trygghet i gruppen, och hur konflikter hanteras.
Tillsammans utgör de grunden för hur vi mår – både som individer och som organisation.
Organisatorisk och social arbetsmiljö regleras av Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:2. Den tar upp tre centrala områden: arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Föreskrifterna är bindande för alla arbetsgivare och fungerar samtidigt som en grund för att skapa en hållbar arbetskultur – där medarbetare mår bra, kan prestera och inte slits ut på vägen. En väl fungerande arbetsmiljö är dessutom avgörande för att attrahera och behålla rätt kompetens, liksom för att säkerställa kvaliteten i de produkter eller tjänster som organisationen erbjuder. Helt enkelt för att verksamheten ska vara lönsam.
Så märker du att OSA brister på arbetsplatsen
Du behöver inte vänta på att sjukskrivningar ska öka för att se att något är fel. Här är vanliga signaler att uppmärksamma:
- Stress lyfts men leder inte till åtgärder
Det pratas om stress i organisationen, men få vet vem som ansvarar för att hantera den eller vilka steg som ska tas.
- Otydliga roller och förväntningar
Medarbetare vet inte exakt vad som ingår i deras uppdrag eller var gränserna går mellan olika roller.
- Ojämn arbetsbelastning utan uppföljning
Vissa teammedlemmar bär en betydligt större börda än andra, men det följs inte upp eller justeras.
- Konflikter hanteras informellt eller sopas under mattan
Brist på tydliga rutiner gör att konflikter riskerar att eskalera istället för att lösas.
- Återhämtning ses som individens ansvar
Ingen organisatorisk planering görs för att skapa utrymme för vila efter intensiva perioder.
- Sjukfrånvaro och personalomsättning kopplas inte till arbetsmiljö
Tecken på ohälsa tolkas som individuella problem istället för som ett organisatoriskt mönster.
Vanliga hinder i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö
Många organisationer har idag policys och dokumentation kring organisatorisk och social arbetsmiljö. Problemet är att arbetet ofta stannar på pappret istället för att bli en del av vardagen. Enligt Institutet för stressmedicin (ISM), som på uppdrag av Arbetsmiljöverket har studerat välfärdssektorn, finns flera återkommande hinder:
- Bristande förståelse och stöd från ledningen
Ledningen har inte alltid en tydlig bild av vad OSA-arbetet faktiskt innebär. När frågan inte är prioriterad högst upp i organisationen saknas både mandat och resurser för att åtgärda orsakerna till ohälsa. Det gör att chefer förväntas agera, men utan verktygen för att lyckas.
- Otydligt ansvar mellan chef, HR och företagshälsovård
Första linjens chefer bär ansvaret men får inte alltid det stöd de behöver i att analysera, prioritera och följa upp arbetsmiljöfrågor.
- OSA prioriteras ner vid förändring
Vid omorganisationer eller ekonomiska utmaningar hamnar arbetsmiljöfrågor ofta i skymundan. Det kortsiktiga fokuset på produktivitet gör att långsiktigt hållbarhetsperspektiv tappas bort – trots att arbetsmiljö och resultat hänger ihop.
Konsekvensen blir att chefer ofta agerar först när sjukskrivningarna redan är ett faktum, istället för att förebygga problemen.
Vill du arbeta mer systematiskt med OSA? Börja här.
För att stötta chefer och HR i det praktiska arbetet har vi tagit fram en kostnadsfri OSA-guide med tillhörande checklista. Den utgår från AFS 2015:4 och är anpassad för vardagens samtal, möten och arbetsmiljöuppföljningar.
Med denna guide får du hjälp att:
- Identifiera riskfaktorer kopplade till arbetsbelastning, arbetstid och kultur
- Föra dialog med medarbetare om ansvar, återhämtning och trygghet
- Integrera OSA i det systematiska arbetsmiljöarbetet
- Få underlag till diskussioner på ledningsnivå
Klicka nedan för att få tillgång till checklista och guide gällande OSA.