Arbetsgivaren har ett generellt rehabiliteringsansvar och ska tidigt uppmärksamma signaler på ohälsa, oavsett hur många sjukdagar eller sjukfall som förekommit. Enligt lag ska en plan för återgång i arbete tas fram om en medarbetare förväntas vara sjukskriven i minst 30 dagar, med vissa undantag.

När kan ett rehabsamtal vara aktuellt?

Ett rehabiliteringssamtal kan genomföras när:

• medarbetaren haft upprepade sjukfall, exempelvis 6 gånger under 12 månader (vanlig praxis hos många arbetsgivare, men inte lagstadgat)

• sjukskrivningen förväntas pågå längre än 30 dagar

• medarbetaren själv begär ett samtal

• det finns tidiga signaler på ohälsa som behöver följas upp

Syftet med rehabiliteringsprocessen och samtalen är att hitta lösningar som underlättar återgång i arbete och förebygger långvarig sjukfrånvaro.

Involvera fler aktörer och kompetenser

Om du som chef och din medarbetare kommer fram till att det finns behov av anpassning och åtgärder, behöver ofta flera aktörer träffas för planering. Förutom du som chef och din medarbetare, kan det vara:

• Närmaste personalfunktion
• Företagshälsovården
• Behandlande läkare
• Försäkringskassan
• Facklig företrädare eller någon annan stödperson

Förbered inför rehabiliteringssamtalet

Inför rehabiliteringssamtalet kan det vara bra att tänka igenom följande:

• Vad har hänt hittills i rehabiliteringsärendet?
• Är ett rehabiliteringssamtal genomfört med medarbetaren?
• Finns det någon påbörjad rehabiliteringsplan?
• Vilka av de ordinarie arbetsuppgifterna kan medarbetaren utföra idag?
• Kan medarbetaren återgå till ordinarie arbetsuppgifter, med eller utan anpassning, på hel- eller deltid?
• Vilken typ av anpassnings- eller rehabiliteringsåtgärder kan tänkas bli aktuella?
• Vilket mandat har du att fatta beslut om insatser? Vad är möjligt ekonomiskt?

Skriv en handlingsplan

När åtgärderna är identifierade, behöver du skriva en åtgärdsplan:

• Mål och ibland delmål – vad ska åtgärderna leda till?
• Tidplan för anpassnings- och rehabiliteringsåtgärderna
• Ansvar, vem gör vad i processen
• Uppföljningstillfällen

Hur fungerar en arbetslivsinriktad rehabilitering?

Vilka arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder som blir aktuella måste bedömas från fall till fall. Faktorer som arbetsplatsens storlek, arbetsgivarens resurser och arbetstagarens egna förutsättningar spelar stor roll på hur rehabiliteringsprocessen går till.

Arbetsgivare ska ta fram en rehabiliteringsplan för återgång till arbete för arbetstagare som kan antas eller förväntas ha helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga under minst 60 dagar. En sådan plan ska vara klar senast 30 dagar efter sjukskrivningen påbörjades, med undantag om arbetstagarens hälsotillstånd är så pass att återgång i arbete inte är aktuellt. Då ska man i stället avvakta till dess att medarbetarens hälsotillstånd har förbättrats.

Den arbetslivsinriktade rehabiliteringen är en av flera delar i rehabiliteringsprocessen. Hälso- och sjukvården ansvarar för den medicinska rehabiliteringen och ska utifrån sin kompetens bidra till att individen behåller eller återfår sin fysiska och psykiska funktionsförmåga. Försäkringskassan är de som bedömer individens arbetsförmåga och dennes rätt till ersättning, samt utreder dennes behov för arbetslivsinriktade åtgärder. Medarbetaren själv ansvarar för sin egen medverkan i planering och åtgärder som ska se till att hen kan återgå till arbetet så snart som möjligt. Medarbetaren ska även medverka aktivt i sin egen rehabilitering, annars riskerar denne att bli av med sin ersättning.

Arbetsgivarens skyldigheter vid en arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren ansvarar endast för att vidta de rehabiliteringsåtgärder som kan göras i eller i anslutning till den egna verksamheten. Det innebär att arbetsgivaren ska anpassa medarbetarens arbetssituation i form av arbetsuppgifter, arbetstid eller arbetsplats för att hen ska kunna fortsätta eller återgå till sitt arbete. I vissa fall är det aktuellt med att hitta ett annat lämpligt arbete för medarbetaren. Några exempel på anpassningsåtgärder för medarbetare är:

• Ändrade arbetstider eller arbetsmetoder
• Anpassning eller omfördelning av ordinarie arbetsuppgifter
• Tillfällig eller permanent omplacering till annan anställning inom verksamheten.
• Användning av arbetshjälpmedel
• Arbetsträning

Arbetsgivaren ska också delta i avstämningsmöten som Försäkringskassan kallar till och ansvarar för att hålla löpande kontakt med medarbetaren under dennes sjukfrånvaro.

Vad är målet med en arbetslivsinriktad rehabilitering?

Det övergripande målet vid arbetslivsinriktad rehabilitering är alltid att medarbetaren ska kunna fortsätta försörja sig genom sin anställning. För att detta ska vara möjligt behöver individen behålla eller återfå sin funktions- och arbetsförmåga i så hög utsträckning som möjligt, genom såväl medicinska som arbetslivsinriktade åtgärder.

Arbetslivsinriktad rehabilitering och MedHelp

MedHelps Rehabstöd för chefer ser till att du som chef fullföljer ditt rehabiliteringsansvar när en medarbetare blir sjukskriven. Rätt rehabiliteringsåtgärder bidrar till minskad sjukfrånvaro, vilket sparar både tid, lidande och pengar. Vi hjälper dig exempelvis med:

• Frånvarohantering
• Rehabprocesser
• Försäkringskassans rehabiliteringskedja
• Att sätta upp en rehabiliteringsplan för sjukskrivna medarbetar

Stöd för rehabilitering

Att söka arbetslivsinriktat rehabiliteringsstöd för att förebygga sjukfrånvaro skapar, hållbarhet för både arbetstagare och arbetsplats. Det är du som arbetsgivare som ansöker och du kan få ekonomisk ersättning med upp till hälften av kostnaden för rehabilitering av både psykiska och fysiska besvär.