Enligt en ny rapport från Arbetsmiljöverket behöver Sveriges arbetsgivare bli bättre på att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Genom tusentals kontroller har myndigheten hittat brister i rutinerna kring det systematiska arbetsmiljöarbetet samt i hur arbetsgivare undersöker och bedömer risker för belastningsbesvär. Här delar vi några av rapportens viktigaste insikter och ger råd på hur du kan jobba smartare med att förebygga arbetsrelaterad ohälsa.
Under fyra års tid har Arbetsmiljöverket inspekterat nära 4 800 arbetsgivare över hela landet, inom olika branscher, med syftet att få arbetsgivare att jobba förebyggande med arbetsrelaterad ohälsa. Resultaten har de sammanfattat i rapporten Ett hälsosamt arbetsliv. Eftersom belastningsbesvär ligger bakom en stor andel av den arbetsrelaterade ohälsan var detta ett av projektets fokusområden. Det andra fokuset för kontrollerna var att arbetsplatserna ska ha ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), något som är en förutsättning för ett hållbart arbetsliv och inte minst ett lagstadgat krav för arbetsgivare.
Brister hos kommuner och regioner – trots intern kunskap
Inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet utförde Arbetsmiljöverket kontroller hos majoriteten av Sveriges regioner och kommuner. Brister upptäcktes framför allt i den årliga uppföljningen av arbetsmiljöarbetet samt gällande rutinerna i det systematiska arbetsmiljöarbetet och så många som 9 av 10 arbetsställen fick krav på förbättringsåtgärder.
Det finns ofta gedigen kunskap inom HR och andra nyckelpositioner om systemiskt arbetsmiljöarbete inom kommuner och regioner, och även exempel på enheter med fungerande rutiner. Potentialen för internt lärande är därför stor.
Vidare visar rapporten att fokus i högre utsträckning hamnar på budgetfrågor och annan lagstiftning än just arbetsmiljölagen – trots att arbetsmiljölagen ska följas i lika hög grad som all annan lagstiftning som styr organisationerna. Detta underströks av cheferna som oftare blir utvärderade på budgetmål än på arbetsmiljö.
Kommuner och regioner sysselsätter en fjärdedel av Sveriges arbetsföra personer, vilket medför att ett bristande arbetsmiljöarbete kan få stora konsekvenser. Eftersom det framför allt är kvinnor som jobbar inom offentlig verksamhet är det också en jämställdhetsfråga.
SAM stannar upp när nyckelpersoner slutar
Ett återkommande hinder för arbetsgivares systematiska arbetsmiljöarbete är det informations- och kunskapstapp som sker när nyckelpersoner, såsom arbetsmiljöansvariga, slutar. Rutiner saknas för kompetensöverföring och det förebyggande hälsoarbetet påverkas därför negativt vid organisationsförändringar.
Att säkerställa kontinuiteten i det systematiska arbetsmiljöarbetet är särskilt viktigt för kommuner och regioner där byte av politiker kan ha stor påverkan det dagliga hälsoarbetet. För att inte värdefulla framsteg och kompetenser ska gå till spillo vid organisationsförändringar behövs det tydliga rutiner och introduktionsplaner när nya politiker eller nyckelpersoner tillsätts.
Hög personalomsättning kräver bättre dokumentation
Vid hög omsättning av chefer, och andra som har arbetsmiljöansvar, är det av stor vikt att all information dokumenteras på ett systematiskt vis och att nya chefer får kunskap om tidigare framtagna handlingsplaner – rutiner som ofta saknades hos många av de kontrollerade arbetsplatserna.
Till detta hör att chefernas arbetsmiljökunskaper inom kommuner och regioner ofta är bristfälliga. Även om chefer får regelbundna utbildningar inom området är chefomsättningen ibland så pass hög att arbetet tenderar att hamna i otakt.
Vid hög personalomsättning är det också extra viktigt att utvärdera arbetsmiljön och kartlägga områden som kan förbättras för att skapa arbetsmiljöer där medarbetare trivs och inte riskerar drabbas av arbetsrelaterad ohälsa.
Bättre resultat med forskningsbaserade metoder
När arbetsmiljöverket kontrollerat hur arbetsgivare jobbar förebyggande med arbetsrelaterade belastningsbesvär hittade de brister rutinerna kring undersökning och identifiering av risker.
Glädjande nog fanns det en hel del positiva exempel, och en viktig slutsats från rapporten är att de arbetsgivare som lyckats bäst är de som använt sig av forskningsbaserade metoder för riskbedömning, exempelvis HARM. De har på ett mer systematiskt sätt kunnat identifiera de största riskerna i arbetsmiljön och därmed kunnat fokusera på åtgärderna som har störst effekt.
En annan insikt från kontrollerna är att riskhantering som skett i dialog med skyddsombud och medarbetare gett bättre effekt än när man inte involverat de som utför arbetet.
Så lyckas du med det förebyggande hälsoarbetet – 6 goda råd
- Ta vara på kunskapen och erfarenheten som redan finns i er organisation, och säkerställ att HR och andra som ansvarar för arbetsmiljö kan ta initiativ till förbättringar.
- Säkerställ kompetensöverföring vid organisationsförändringar genom bättre rutiner och systematisk dokumentation. Genom till exempel nya tekniska lösningar och hälsoplattformar blir det lättare att dokumentera och få överblick.
- Utvärdera kontinuerligt det systematiska arbetsmiljöarbetet och följ upp där det brister – detta är särskilt viktigt inom organisationer med hög personalomsättning
- Satsa på kompetensutveckling hos chefer så att de blir tryggare med sitt arbetsmiljöansvar.
- Använd forskningsbaserade metoder inom riskbedömning för att på ett mer effektivt sätt förebygga belastningsskador i arbetet.
- Samråd med både skyddsombud och arbetstagare i identifiering av risker i arbetsmiljön.
Digitala verktyget som gör skillnad
MedHelps hälsoplattform med AI ger en smidig, säker och faktabaserad hantering av sjukfrånvaro- och rehabiliteringsfrågor. Det möjliggör ett proaktivt arbete med organisationens hälsa och leder till friska arbetsplatser, välmående företag och lägre kostnader.
Här är några anledningar till att använda MedHelp:
- Ett lättanvänt processtöd för sjukfrånvaro gör det möjligt att arbeta enhetligt och systematiskt för alla i organisationen.
- Vårt AI identifierar medarbetare med tidiga signaler på ohälsa och meddelar dig som chef när det är dags att agera.
- Du som kan chef kan jobba förebyggande med hälsan på företaget och upp till halvera långtidssjukfrånvaron hos dina medarbetare.
- Rehabstödet hjälper dig som chef att fullfölja ditt rehabiliteringsansvar och ger stöd till snabb och effektiv rehabiliteringsprocess vid långtidssjukfrånvaro.
- Ett förebyggande arbetsätt minskar ohälsa, sjukskrivningar och personalomsättning – tre stora kostnader för ett företag.
Vill du veta mer? Boka ett möte med oss idag!