Så förebygger du ohälsa på arbetsplatsen

Dela

Förebygg ohälsa på arbetsplatsen

Personer med arbetsorsakade besvär ökar i Sverige. Samtidigt sätter få HR-chefer in förebyggande åtgärder. Det finns dock mycket du kan göra för att förbättra situationen för dina medarbetare, och här tipsar vi om hur du kommer igång med att förebygga ohälsa på din arbetsplats.

32 % av yrkesverksamma i Sverige har arbetsorsakade besvär

Arbetsmiljöverkets rapport Arbetsorsakade besvär kartlägger hälsoproblem på den svenska arbetsmarknaden bland den sysselsatta befolkningen mellan 16-74 år. Den senaste rapporten, Arbetsorsakade besvär 2020, tar upp besvär till följd av arbetet de senaste tolv månaderna och visar att ohälsan på svenska företag ökar.

Den visar att 32 procent av alla sysselsatta personer i Sverige lider av besvär orsakade av deras arbete. Med tanke på att vi har drygt 5 miljoner sysselsatta i Sverige, innebär det att 1,6 miljoner människor har arbetsorsakade besvär. Det är en ökning jämfört med tidigare år då siffran var 28 procent.

De vanligaste typerna av ohälsa på svenska arbetsplatser

Undersökningen lyfter både olyckshändelser i arbetet liksom besvär med andra orsaker än olycka. De fem vanligaste besvären är trötthet, fysisk smärta, problem med nacke, axel eller arm, sömnstörningar och huvudvärk och det som även kommer fram i undersökningen är att de flesta av dessa besvär är kopplade till andra orsaker än olyckshändelser. De vanligaste orsakerna var:

  • För hög arbetsbelastning
  • Påfrestande arbetsställningar eller långvarigt stillasittande
  • Krävande kunder, patienter, anhöriga, elever eller motsvarande
  • Otydliga eller motstridiga krav från arbetsgivaren
  • Tung manuell hantering

Systematiskt arbetsmiljöarbete  Svårt att motivera cheferna att ta arbetsmiljön på allvar? Följ vår steg för  steg-guide och led med exempel. Ladda ner guide

Psykisk ohälsa på jobbet – vanligast i de yngre målgrupperna

Ser vi istället till psykiska besvär är det vanligast med oro och ångest samt symtom på depression eller utmattningssyndrom i de yngsta åldersgrupperna 16-29 och 30-49 år. Där är nästan varannan person besvärad av oro och ångest.

Under 2022 märks även en ökad oro inom företagshälsovården som direkt kan kopplas till kriget i Ukraina. Här handlar det om oro som uttrycker sig i form av hjärtklappning, yrsel, värk, minskad aptit, humörsvängningar och koncentrationssvårigheter. Många upplever exempelvis ett minskat tålamod och större irritation gentemot sina kollegor.

Endast 13 % av HR-chefer jobbar förebyggande mot ohälsa

Hur kan man då undvika att dessa besvär uppstår? Arbetsmiljöverkets generaldirektör, Erna Zelmin-Ekenhem, menar att de flesta arbetsgivare försöker arbeta med arbetsmiljöfrågor och agera förebyggande. Men enligt MedHelps undersökning svarade nära hälften av HR-cheferna att det är svårt att upptäcka ohälsa i tid bland de som arbetar hemifrån. Vad bör HR-chefer göra för att hantera detta?

– Det är lagkrav att du som HR-chef ska kunna Arbetsmiljölagen, men drygt varannan chef har kunskapsluckor. HR-chefen ska se till att det är enkelt för övriga chefer att ha koll. Det går att göra genom att manuellt schemalägga och använda formulär, men MedHelps approach är att använda data för att skaffa sig bra koll på läget och göra insatser där det verkligen gör skillnad. Det måste vara enkelt att jobba preventivt, först då kan vi få ner ohälsan och därmed även kostnaderna, menar Lars Roth, CPO på MedHelp.

Stor okunskap kring faktiska kostnader

Alla chefer vill att medarbetarna ska må bra, men många förstår inte omfattningen av kostnaden för sjukskrivningar. Direkta kostnader som rehabilitering syns, men man glömmer ofta att väga in exempelvis produktionsbortfall och chefstid som går åt att hantera sjukfrånvaron. Endast 1 % sjukfrånvaro resulterar i enorma kostnader.

– Det är dyrare än man tror. Varje långtidssjukfrånvaro kostar i regel 100 000 kronor. Data visar att var tionde anställd är långtidssjuk under ett år. Man måste inta det perspektivet och göra allt för att undvika det. Vi strävar efter att identifiera alla riskindivider som går att jobba förebyggande med och på så sätt halvera antalet som går in i en långtidssjukfrånvaro, säger Lars Roth.

Så kan det förebyggande arbetet mot ohälsa se ut

Om man inte hanterar ohälsa tidigt kan en sjukskrivning bli långvarig och alltså resultera i enorma kostnader. Det förebyggande arbetet handlar om att sätta in tidiga insatser, utbilda och skapa en trygg arbetsmiljö där det är högt i tak. 

Utökad kunskap hos chefer

Både Arbetsmiljöverkets och MedHelps senaste rapporter visar att många chefer behöver bli bättre på arbetsmiljöfrågor. Det krävs en arbetsmiljöpolicy, och att cheferna är välutbildade.

– Om någon mår dåligt privat och det påverkar arbetet, då blir det också en arbetsgivarfråga. Chefer behöver ställa om sitt mindset, och värna om sin personal. Jag önskar att man tittade på personalen med andra ögon. Vi är verkligen beroende av varandra för att må bra, säger Milla Jonsson, frilansande expert på arbetsrätt och arbetsmiljörätt.

Vikten av att ställa rätt frågor

Som chef krävs det inte bara att du är utbildad och vet vilka åtgärder som kan sättas in, utan att du även ställer rätt frågor till personalen – även de jobbiga frågorna. Det måste vara ok för anställda att berätta att de inte mår bra. Ni ska sen tillsammans hitta möjliga vägar framåt. Det är viktigt att både medarbetare och chefer vet vad som förväntas av dem. Ingen ska behöva vara rädd för att berätta. 

Uppmana till bekräftelse 

Det är i regel för lite feedback och bekräftelse på arbetsplatserna idag. Det finns många åtgärder att nyttja som inte kostar någonting. Att bekräfta varandra genom feedback är en sådan. Att vara empatiska och schyssta mot varandra är grundläggande för en god arbetsmiljö.

Vad händer när man börjar arbeta förebyggande mot ohälsa?

En hälsofrämjande arbetsplats ger hälsosammare medarbetare. Med exempelvis insatser som stresshantering och meditation för de enskilda medarbetarna, och säkerställa att hälsokompetens finns på plats hos chefer och ledare, finns stora vinster att hämta.

Börjar du arbeta proaktivt kommer du att se friskare personal, minskad sjukfrånvaro och lägre kostnader. Med en hälsoplattform blir det lättare för dig som HR-chef att få en överblick och tidigt upptäcka vilka insatser som behövs. Du kan enklare angripa sjukfrånvaron och hantera processen på ett säkert och effektivt sätt. 

– Vi vill göra det lättare för chefer att jobba med detta. Med omorganisationer, överlämningar av rehabärenden etc. är det mycket att hålla reda på. I ett system som MedHelps görs exempelvis anmälningar till Försäkringskassan och påminnelser om läkarintyg automatiskt, förklarar Lars Roth.

5 tips för att minska sjukfrånvaron på ditt företag

  1. Tillämpa ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete med täta uppföljningar med de som är på väg in i sjukskrivning eller redan är det. 
  2. Sätt tydliga rutiner och policys för hur en medarbetare anmäler sjukfrånvaro och hur du som chef bör hantera situationen.
  3. Ställ frågor – även de som kan vara obehagliga. Vi måste komma ihåg att det görs av omtänksamhet. Ju tidigare insatser sätts in, desto bättre. 
  4. Var tydlig med vad som förväntas av både chefer och medarbetare. Sträva efter en arbetsplats där medarbetarna vågar prata om hur de mår, men också där arbetsgivaren själv ser när någon inte mår bra. 
  5. Ha god kontakt med företagshälsan och använd en hälsoplattform för att följa upp. MedHelps plattform för digital företagshälsa gör det lätt för dig att på en och samma plats se över allt från frånvaro till rehabilitering av personalstyrkan.

Vill du ha hjälp att komma igång med att sänka sjukfrånvaron på din arbetsplats? Kontakta oss så berättar vi mer.

Vill du få en bild av er sjukfrånvaro, vad den kostar och veta hur vi kan hjälpa er att sänka den?