Vilket är arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid stress?

Dela

arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid stress

De flesta kan resonera kring hur en rehabprocess ser ut för ett brutet ben eller ett envist diskbråck, men svårare är det efter psykisk ohälsa. Vad har ni egentligen för ansvar för personen som varit sjukskriven på grund av stress eller utmattning, och nu behöver rehabiliteras på rätt sätt?

Psykisk ohälsa och stress är allt större orsaker till långtidssjukfrånvaro hos många företag. Särskilt tydligt syns den mentala ohälsan hos de yngre generationerna och hos medarbetare från olika utsatta samhällsgrupper – men under pandemin har såväl ökad ensamhet som stress och allmän oro blivit allt vanligare. Det ställer höga krav på arbetsgivare att vara noggranna med sitt systematiska arbetsmiljöarbete för att motverka problematik – men också att arbeta aktivt med rehabiliteringen för att ta hand om de medarbetare som varit sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa.

Bristande kunskap ger uppförsbacke i arbetsmiljöarbetet

Arbetsmiljölagen säger att det är ledning och styrelse som har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön i företaget – vilket innebär att ingen ska få ohälsa eller bli skadad på jobbet. I praktiken är det cheferna som har det konkreta uppdraget att förebygga dessa delar. Till sin hjälp i vardagen har de en mängd föreskrifter från Arbetsmiljöverket som rör systematiskt arbetsmiljöarbete.

Utmaningen för många verksamheter är dock att cheferna har bristande kunskap och utbildning kring dessa delar. Man vet helt enkelt inte hur man ska arbeta proaktivt för att säkra en trygg arbetsmiljö, vilka riskbedömningar som behöver göras eller hur man bör kommunicera kring detta med sina medarbetare. Få chefer känner dessutom till att man kan bli personligt ansvarig om man bryter mot arbetsmiljölagen – om en medarbetare exempelvis skulle råka ut för något allvarligt och organisationen agerar på fel sätt.

Det behöver heller inte bara handla om invalidiserande olyckor eller dödsfall, utan cheferna bär också ett stort ansvar för att förebygga risker av olika slag. Covid-19 klassificerades fram tills 31 mars 2022 som samhällsfarlig sjukdom av riskklass 3, vilket exempelvis medfört nya arbetsmiljökrav, som riskbedömning kring medarbetarnas resor, möten och liknande. Organisationen har även ansvaret att möta och hantera eventuell oro kring att bli allvarligt sjuk, eller ensamheten många upplevt under distansarbete. Många chefer har under coronapandemin varit helt omedvetna om att detta ansvar i slutändan ligger på dem.

Vad påverkar den psykosociala arbetsmiljön?

Den psykosociala arbetsmiljön präglas av flera delar – både sådant arbetsgivaren kan påverka aktivt, och det som är unikt för individen ifråga. Livspusslet med arbete, familj och fritid påverkar till stor del individens förmåga att prestera på jobbet, och det kan ibland vara svårt att avgöra vilka utmaningar som har sitt ursprung i arbetsplatsen respektive privatlivet. Att man känner sig otillräcklig som förälder för att man är för trött för att leka med barnen när man kommer hem från jobbet – är det en uppgift för arbetsgivaren eller individen att lösa? Allting hänger ihop, och behöver hanteras därefter.

Det är ofta en kombination av faktorer som påverkar individens förhållningssätt till livet och arbetet, där motivationen för själva jobbet tydligt speglar hur medarbetaren mår och presterar. Det kan handla om att framtiden för själva branschen inte ser särskilt ljus ut, att det inte finns några utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen, att man har en dålig chef, att det pågår organisationsförändringar eller att man inte kan göra sin röst hörd.

Många psykologer inom företagshälsovården vittnar om att mental ohälsa på jobbet ofta handlar om just organisatoriska utmaningar – och här är ledarskapet är en extremt viktig pusselbit. Chefen är den största orsaken till varför folk börjar söka nya jobb, och därför är det viktigt att de får rätt förutsättningar för att förbättra den psykosociala arbetsmiljön i organisationen. Det kan innebära att chefen ifråga behöver få bättre koll på lagar och föreskrifter för att förbättra sitt systematiska arbetsmiljöarbete, men även att låta medarbetaren aktivt jobba med sin personliga utveckling, exempelvis.

Läs mer: Så arbetar du med psykosocial arbetsmiljö – och förbättrar välmåendet hos medarbetarna

Systematiskt arbetsmiljöarbete  Svårt att motivera cheferna att ta arbetsmiljön på allvar? Följ vår steg för  steg-guide och led med exempel. Ladda ner guide

Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid stress och utbrändhet

Den psykosociala arbetsmiljön präglas av precis samma arbetsgivaransvar som den fysiska arbetsmiljön, vilket officiellt regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrifter för organisatorisk och social arbetsmiljö från 2016 (OSA 2015:04). Här beskrivs vilka skyldigheter ni som arbetsgivare har – vilket innefattar allt från att förhindra kränkande särbehandling och olyckor, förebygga ohälsosam arbetsbelastning och undersöka riskerna för psykiskt påfrestande arbete, till att sätta upp mål och kunskapskrav för chefer.

Det finns även föreskrifter i arbetsmiljölagen som styr organisationens ansvar för återgång i arbetet, när en medarbetare ska komma tillbaka till arbetsplatsen efter att ha varit sjukskriven. Här har chefen skyldighet att sätta upp en plan för hur och i vilken takt detta ska ske, och se till att rehabiliteringsprocessen och arbetsanpassningen går till på rätt sätt även i praktiken.

Har en medarbetare brutit benet så finns ofta givna rutiner kring fysioterapeutisk behandling, medan den psykiska ohälsan kan ta sig uttryck på många sätt och kräver därför skräddarsydda planer för rehabilitering. En lång period av utbrändhet och stress kanske fordrar regelbundna samtal med en psykolog, och för att hjälpa en medarbetare att komma ur ett missbruk kan det krävas konkreta behandlingskontrakt och metodiska steg-för-steg-lösningar. Här blir det tydligt att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar vid stress och psykisk ohälsa även blir en samhällelig viktig insats.

Läs mer hos Arbetsmiljöverket: Frågor och svar om arbetsgivarens ansvar kring den psykosociala arbetsmiljön.

Åtgärder som ökar lönsamhet och stärker ert employer brand

Nyckeln till att undvika ohälsa på arbetsplatsen är det systematiska arbetsmiljöarbetet som hjälper er att vara proaktiva och sätta in tidiga insatser för att förekomma långtidssjukskrivningar. Här spelar ofta företagshälsovården en viktig, rådgivande roll, och även HR har ansvar för att stötta och utbilda cheferna i de lagar och regler som finns.

Med ett systematiskt arbetsmiljöarbete kan organisationen inte bara minska sin sjukfrånvaro, utan dessutom öka sin lönsamhet och stärka sin attraktivitet som arbetsgivare. Det räcker inte bara med att vifta med friskvårdsbidraget för att locka nya medarbetare. Genom att istället lyfta gott ledarskap och företagskultur, samt hur ni praktiskt arbetar med mål och åtgärder för att stärka företagshälsan, vinner ni stora konkurrensfördelar.

Vill du lära dig mer om hur du och cheferna i organisationen kan jobba ännu smartare med rehabiliteringen för era medarbetare? Läs våra 5 tips för en effektivare rehabiliteringsprocess

Vill du få en bild av er sjukfrånvaro, vad den kostar och veta hur vi kan hjälpa er att sänka den?